Snabba fakta om Haparanda Sandskär Fågelstation

En broschyr kan laddas ner här som pdf-fil.
Broschyren innehåller information om Haparanda Sandskär fågelstation och om fåglar och fågellokaler på Sandskär. Den är i storlek A4. Filen är 4,5 MB.

Verksamheten vid Haparanda Sandskär Fågelstation Stationen drivs av Norrbottens Ornitologiska Förening (NOF). Den är bemannad från mitten av juli till mitten av oktober.Verksamheten drivs ideellt och består framför allt av:

- ringmärkning av rastande vadare och tättingar
- ringmärkning av boungar på omgivande öar och skär
- sträckfågelstudier
- inventeringar

Ringmärkning
Över 125 000 fåglar har märkts på fågelstationen sedan starten 1981. Vanligaste märkarten är lövsångare, sedan följer gråsiska, sävsparv och bergfink. Fångsten sker med så kallade slöjnät som specialtillverkas i Japan. Dessutom används Ottenbyburar för vadarfångst. Märkningen sker vanligen mellan 05 och 11. En ringmärkarbod nära Vanhahamina (gamla hamnen) på Sydön underlättar arbetet. Huvuddelen av all ringmärkning sker idag på Sydön. Ringmärkarplatsen ligger mindre än 700 m ifrån bostadshuset i Kumpula.

Haparanda Sandskär
Högst upp i Bottenviken mot den finska gränsen ligger en liten ögrupp som 1995 avsattes som nationalpark med Haparanda sandskär som huvudö. En gång i tiden fanns här flera fiskelägen och så mycket som 300 personer bodde på ön från islossningen till den 25 juli för att fiska lax och strömming. Nu är befolkningen betydligt glesare, fågelstationens personal, ett antal stugägare samt enstaka fiskare och turister. Den totala arealen av parken är 6 000 hektar varav 770 hektar land och resten öppet hav. Huvudöns areal är 400 hektar. Den är ungefär 5 km från norr till söder och 3 km från öster till väster. ön är uppbyggd av sand och har stigit ur havet i takt med landhöjningen. Landhöjningen pågår alltjämt och är ungefär 1 cm per år. Den äldsta delen av Sandskär är från 600-talet och hela nordrevet låg under vatten ännu för 200 år sedan. Med tiden har vegetationen fått fäste och den stora biodiversitet som råder är anledningen som gör Sandskär till en så intressant och omväxlande fågellokal. Det är dock inte bara fåglarna som gör att ön är värd att besöka. Runt ön kan man se vikarsäl som är en endemisk sälart för Bottenviken och på ön ses ofta under somrarna älg, rödräv och småvessla för att nämna några. För den som är intresserad av flora finns några riktiga rariteter, tex. ryssnarv och småsvalting.

Skumpula (22K)

Ön är också mycket vacker och drabbas ofta under sommaren av en konstant sol då allt det dåliga vädret fastnar i inlandet. Av den anledningen kommer det ofta ut en hel del badgäster under sommaren för att ta några dagars semester, sola och bada längs de enorma sandstränderna. Att ön har en god potential för fiske behöver väl knappast nämnas. Folk har fiskat här under hundratals år.


Fåglarna månad för månad

Juli
Säsongen startar vid mitten av juli. Fortfarande är många fåglar mitt uppe i häckningen. överallt sjunger ängspiplärkor, lövsångare, sävsångare och sävsparvar. Ut över havet syns svärta, bergand och skrakar med hela koppel av små dunbollar bakom sig. Runt dom jagar tärnor, labb och bland dem enstaka skräntärnor. Något sträck hos tättingarna är det inte att tala om. Ofta sitter det flygga, eller halvflygga ungar i näten vilka man kan räkna med kommer sitta där mer än en gång.

lundsang (46K)


Vadarsäsongen är dock i full gång och upp till 2-300 vadare i östviken är inte en ovanlig syn. Dock inträffar de riktiga topparna inte förrän i augusti. Bland de intressantare arterna som man kan se så här års är häckande fåglar av dvärgsparv, lundsångare, göktyta eller med lite mer tur några småtärnor. Självklart bör också östvikens vadare spanas av efter spovsnäppa, småsnäppa, tereksnäppa eller något ännu häftigare.

Augusti
Under första veckan intensifieras vadarsträcket och flera tringavadare som grönbena och gluttsnäppa når nu sina absoluta sträcktoppar med upp till 200-300 respektive 50-100 individer. även småspov har nu ökat drastiskt i antal. Under augusti kan det under bra år välla in gråsiskor.
Bra korsnäbbsår är det den här tiden som gäller för bändelkorsnäbb. I andra veckan börjar man framförallt se rörelse på lövsångare tydligt. Mot slutet av veckan kan dagssiffran passera 200 märkta av den arten.

blahak (38K)


Enkelbeckasin når nu sin topp och även sävsångare och sävsparv ökar i antal. Under tredje veckan ska lövsångarna ha nått sin topp och läget är idealiskt för att fånga lundsångare, eller med lite tur en nordsångare. Arter som också börjar dyka upp först nu i större nummer är flugsnappare, rödstjärt, gulärla samt göktyta. Under invasionsår kan ön också nu vara helt nerlusad av större hackspett som drar sitt strå till stacken för att göra livet outhärdligt för alla ringmärkare. Under den här tiden dyker också såväl videsparv som blåhake upp. Vadarsträcket har nu börjat tunnas ur, men det är idealisk tid för roligare vadare som kustsnäppa, myrsnäppa, spovsnäppa och sandlöpare som kan ses i flockarna av kärrsnäppa. I sista veckan har vadarna tunnats ut betydligt och endast ett 30 tal är kvar i östviken. Dock ökar numren av videsparv, rödstrupig piplärka samt blå kärrhök. De flesta tärnor har nu försvunnit och toppen av sångare passerat.

September
Runt på de öppna markerna rör sig mycket stora mängder piplärkor. Dominerande är trädpiplärka men även flockar av rödstrupig piplärka på upp till 50 individer de bästa dagarna. Videsparvar har nu liksom blåhake passerat sina toppar. Missade du dvärgsparv under häckperioden är det dags för ett nytt försök nu - allt som säger tick är inte videsparv!
Nästan alla vadare har nu försvunnit, vilket även gäller tärnorna. Pärlugglornas flytt har nu börjat på allvar och ett försök att fånga på natten är alls inte bortkastat. För rovfåglar verkar det här också vara bästa tiden. Roligare arter som brunglada, stäpphök, aftonfalk, jaktfalk, och pilgrimsfalk är godbitar som kan ses mellan de vanligare arterna.

cafla_4 (28K)


Mot slutet av månaden ökar gråsiska, grönsiska, snösiska samt mesarna rejält i antal och varfåglar har nu tagit över platsen efter större hackspett som mest hatade fågel. även mindre hackspett och tretåig hackspett finns även om antalen är låga.
För den som är inriktad på rariteter är taigasångare på gång liksom större piplärka eller varför inte någon annan riktigt tung sibirisk art. Under 2001 sågs bland annat 1 större piplärka, 2 alförrädare, 1 stäpphök samt 2-3 taigasångare under september.

Oktober
Temperaturen sjunker och de långflyttande fåglarna är borta. De klart dominerande arterna är gråsiska och mesar med inslag av snösiska, sidensvans, varfågel och annat smått och gott.
När säsongen slutar beror mycket på när snön behagar komma. Det är inte längre bara en dans på rosor att jobba på ön nu då det är mycket kallt på morgonarna, men trägen vinner. Under oktober har lappmes och mycket snösiska fångats, men även rariteter som kungsfågelsångare kan sitta i näten.
Detta torde också vara den bästa tiden för den som vill fånga ovanligare östliga sångare, tex brunsångare eller videsångare.


Mer om arbetet vid fågelstationen

Ringmärkning är Haparanda Sandskärs fågelstations huvudsakliga metod för att studera fågellivet med betoning på flyttningsvägar och flyttbeteende. Redan 1963 gjordes de första provmärkningarna på sandskär för att undersöka öns potential som standardiserad märkplats. Resultatet från det första året var klart positivt, men ändå tog det nästan tjugo år innan verksamheten drog igång på allvar. Fram till dags dato har drygt 100 000 fåglar av 137 arter försetts med ring.

Av dessa leder lövsångaren stort med ca. 35 000, följd av gråsiska med ca. 15 000 samt bergfink och sävsparv med nära 6 000 ringmärkta individer var. Förutom dessa ringmärks även ängspiplärka, grönsiska och blåhake i stora mängder.

Att det är fjällarter som dominerar förvånar väl knappast eftersom fåglar gärna använder havsstränder som hjälp vid orientering och de omgivande områdena med undantag för de havsnära markerna består av fjäll eller fjällnära taiga.

Enligt standardiseringen sker märkningen under höstsäsongen mellan mitten av juli och mitten av oktober. Tiden är 05.00-11.00 men under slutet av säsongen sker starten lite senare beroende av när det blir ljust. Tidigare skedde även fångst på våren, men för detta krävs att personalen kan stanna under hela perioden. Ett gäng som kan tänka sig att ligga en längre stund får gärna ta sig an att driva stationen även under våren.

Märkningen sker under hela perioden med slöjnät samt en näthiss med fyra nät. Förutom detta används också vadarburar under perioden juli augusti. I början av juli sker dessutom en omfattande inventering av småöarna i nationalparkens utmarker, där häckframgång undersöks och boungar förses med en ring.
Det bästa med sandskärs ringmärkningsstation är att den väcker intresse hos såväl kryssare som forsknings intresserade. Mycket lite forskning har gjorts i norra Sverige om man jämför med de södra delarna, här finns alltså mycket att göra. Anledningen till kryssarnas intresse är de östliga rariteterna, så mycket närmare Ryssland än så här kommer man inte i Sverige.