NOF-Forum

Välkommen till NOF-Forum, ett fritt och oberoende forum för diskussioner om föreningens principer, arbetssätt, publikationer mm.
Vi vill särskilt påpeka att personangrepp och inlägg som inte håller sig till ämnet samt de inlägg som väcker anstöt är inte välkomna och kommer att tas bort. Var snäll och respektera detta!

Skriv ett eget inlägg

Sökning:


Insänt av
måndag 2004-02-09, 10:44

Skogsartikel
På SOFNET kan följande artikel läsas:

http://www.artdata.slu.se/Pressmed040205_tre_skogsbolag.pdf

/Mattias Nordlund


Insänt av Mattias Nordlund
måndag 2004-02-09, 10:40

Sörfligget
Bra initiativ av Herman S.

Delar av NOF är uppenbarligen intresserade av att diskutera Sörfligget. Hoppas det gäller även utanför detta forum.

Min egen åsikt ang. Sörfligget är att den avverkade skogen där hade låg biologisk mångfald (den åsikten kanske skapar en polarisering inom NOF samt mellan NOF och andra organisationer?, hoppas jag har fel!). Det var iaf min personliga åsikt av det biologiska värdet på skogen.

Det estetiska och sk sociala/rekreations aspekterna är så mångfacetterade att jag lämnar de därhän i detta forum.

Vgh/Mattias


Insänt av Leif L <leif.lundstrom@tele2.se>
söndag 2004-02-08, 14:00

Sörfligget
Hoppas att det går att ordna ett möte med Herman ang. konflikten i skogen!



Insänt av Herman Sundqvist <herman.sundqvist@sveaskog.se>
lördag 2004-02-07, 18:17

Valvträsk
Hej!

Konflikten i Sörfligget/Valvträsk har nu även nått NOF-forum...

Jag har själv varit engagerad i detta i mer än två år, och de två senaste veckorna har naturligtvis varit otroligt hektiska.

Om intresse finns ställer jag mer än gärna upp och berättar om / diskuterar Sveaskogs syn på konflikten i Sörfligget. En kvällsövning i klubblokalen i Luleå går ju att fixa med ganska kort varsel.

Hälsningar
Herman Sundqvist


Insänt av Mattias Nordlund <zoloft72@hotmail.com>
lördag 2004-02-07, 14:18

Angående skogsbruk
OM en räddningsaktion skall genomföras anser jag att kraften skall läggas på områden med hög biologisk mångfald, sk nyckelbiotoper. Det är så pass få områden kvar så att resurserna borde koncentreras till att arbeta med att skydda dessa!

När man får siffror på hur lite skog som är skyddad nedom fjällen (2,3%) far mina tankar till länder som ex. Indonesien, med den skillnaden att man i Sverige återplanterar marken. Men den biologiska skadan på skogen är redan skedd när gammal skog avverkats. (Visa mig den lavskrika mfl gammelskogsarter som bygger bo i, en av skogsbolagen, välskött tallplantering).

Vi lever ju för tusan i ett land där artrik gammelskog bara finns som små öar i ett jätte-hav produktionsskog.

När skall skogsbolagen till fullo inse att det är så det förhåller sig!?


Insänt av Rolf Gustafsson <rolfg092017802@yahoo.se>
fredag 2004-02-06, 12:33
Webbadress: http://hem.passagen.se/caprimulgus/index.htm

Hjärnkontoret test
Experimentet
Direkt efter vårens första program 10 februari 2004 klockan 19.00
prick, ber vi alla våra tittare att undvika använda el ända fram till
20.00!
Släck alla lampor, vrid ner elementen, sätt inte på ugnen, stäng av
datorn, stereon, diskmaskinen, kaffebryggaren, microvågsugnen, spisen
osv...
Ta istället fram allt som inte drar el: dvs sällskapsspel, filtar,
mat som inte behöver värmas osv.
Målet är att minska elkonsumtionen såpass mycket att den är synbar
i regionala mätningar.

För att vi ska lyckas med vårt jätte-experiment måste ungefär 1% av
den totala elkonsumtionen påverkas.
Det kan låta lite, men det innebär att flera hundratusen människor
måste engagera sig i experimentet.

Varför?
Vi borde bli mer medvetna om hur vi använder energi och tänka på !
att inte slösa med energi i onödan.
Varför, jo all energi kommer någonstans ifrån och påverkar miljön

ett eller annat sätt. I Sverige förbrukar vi betydligt mer energi än på
många andra platser på jorden.
Vi använder till exempel lika mycket energi på tre dagar som man
gör
i Somalia på ett helt år.

Vill du vara med?
För att vi ska veta hur många personer som deltar i experimentet
vill
vi att du anmäler dig via mail eller brev.
Det kostar självklart ingenting att medverka i detta.
I anmälan vill vi att du skriver hur många personer du får med dig
i
experimentet. Ju fler vi blir, desto större chans har vi att lyckas!
Så säg till dina familjemedlemmer, ditt fotbollslag, din klass,
ja, kanske till och med hela skolan.
Tipsa gärna din lärare, rektor, grannar, kompisar, släktingar...
ja, så många som möjligt - om detta.

Din anmälan skickar du sen via mail till
Hjarnkontoret@svt.se
eller via brev till
Hjärnkontoret, Sveriges Television, 105 10 Stockholm.
Döp mailet eller brevet till: "Energi".
Mer information om experimentet får du även i vårens premiärprogram
den 10 februari 2004 kl.18.30 i SVT1.




Insänt av Marie Björklund <marie.bjorklund@bd.lst.se>
fredag 2004-02-06, 10:39

Presentation av resultaten från häckfågeltaxeringen i Norrbotten
Hej!

Jag har tidigare annonserat att Åke Lindström från Lunds universitet kommer till Luleå 9 mars för att presentera data från häckfågeltaxeringen i Norrbotten. Han startar genomgången klockan 16.00 och jag tror det tar ca en timme. För er som är intresserade går det bra att komma och lyssna. Jag har hört motsvarande genomgång för Västerbotten och det var väldigt intressant. Han presenterar bl a trender för olika arter i länet.

Det är länsstyrelsen som ordnar det hela och vi kommer hålla till i länsstyrelsens lokaler. Jag har bokat en större och ett mindre sammanträdesrum eftersom jag inte vet hur många som kommer. Antingen är vi i Hörnrummet eller i Stora Björn. Skicka gärna ett e-post meddelande till mig så kan jag planera för rätt antal personer.

Välkommen!


Insänt av Rolf Gustafsson <rolfg092017802@yahoo.se>
fredag 2004-02-06, 10:16

Skogs-engagemang
Det går att arbeta mot skogsavverkningar på många sätt. Vi har sett några av dem i tidningarna nu senaste tiden. Ett annat sätt är att försöka leva, och försöka påverka andra att leva, på ett sådant sätt att man påverkar behovet av virke och massaved. Behöver vi all reklam t ex? Skriver vi ut från datorn onödigt ofta? Återvinner vi all papper vi kan? Vad kan jag som privatperson göra för att få andra att se problemen?
Tillsammans är alla dessa sätt och metoder effektiva. Jag tror både skogsindustrin och vårt samhälle mår bra av aktioner som de vi nu sett. Det gör oss påminda om verkligheten.
F ö handlar inte allt om "nyckelbiotoper". Värdet av skog, fjäll, äng, sjö, myr, älv och hav har så många andra värden och aspekter. Vi behöver bara gå till oss själva så ser vi det.
I slutänden är det trots allt upp till var och en av oss att dagligen tänka på detta, hur lever vi egentligen?

Så, vad har just DU gjort just idag för att minska behovet av virke, massaved, privatbilism, elström, etc, etc? Orkar du engagera dig?


Insänt av Anders Björkén <Ankan_59@hotmail.com>
fredag 2004-02-06, 08:58

Valvträsk
Har det inte gått rätt till i Valvträsk då?
Jag tycker att det är förjäkligt när bolagen avverkar nyckelbiotoper, men i Valvträsk rör det sej verkligen inte om en nyckelbiotop. Jag var där med fältbiologerna dagen efter avverkningarna hade börjat, min bild av det hela var så här:
Skogen är inte skyddsvärd pga höga naturvärden, det hela handlar istället om sociala värden och det ska Svea skog ta hänsyn till enligt FSC. Jag tycker personligen att dom har gjort det, Just skogen som var tänkt att avverka ville inte Svea skog "ge tillbaka" pga av principer, det är inte bra att sådana principer ska styra.
Svea skog avsatte ett domänreservat på ca 100 ha, varav 1/3 var brukskog, 1/3 hade naturvärden och 1/3 var impediment (växer mindre än 1 m3sk/ha och år,
domänreservatet är i direkt anslutning till det blivande hygget och jag skulle personligen inte påverkas särskilt mycket av att behöva stanna bilen på ett kalhygge, för att sedan gå direkt in i skogen.
Byborna vägrade att kompromissa.

hälsningar Anders


Insänt av Leif Bildström <calidris55@hotmail.com>
fredag 2004-02-06, 07:54
Webbadress: http://home.swipnet.se/malafaglar/

Räddas vad som räddas kan
...eller huggas vad som huggas kan.
Det hela beror ju på vilket läger man tillhör.Visst, när det gäller skogstekniska frågor och att i tanken omvandla en 200 årig naturskog till möjliga kubikmeter då kan de flesta skogsbolag sin sak. Värre blir det när det ska avgöras vad som är nyckelbiotop eller inte.Från början räckte med att ett område"hyser eller kan tänkas hysa "en eller flera rödlistade arter. I dag har ribban höjts ordentligt och man pratar snarare om strukturer i ett område.
De rödlistade arterna måste nu komma upp ordentligt i värdepyramiden, gammelgranskål,ullticka och violmussling räcker inte längre. Nu ska det vara lappticka, taigaskinn osv. men inte ens då är skyddet solklart.I bland innebär deras "strukturer" att området helt enkelt är för brant och otillgängligt för avverkning, lättare med ett skydd som ger gott rykte då.Att man nu plockar ner allt man hittar är ju överhängande virkesbrist, hur tolkar man annars timmertransporter på 40-50 mil? Vi privatpersoner har en viktig uppgift, att kolla de intressanta områden som ska avverkas. Själv lyckades jag hejda avverkningen av ett till Assi redan sålt privatskifte med kring 25 rödlistade arter.Skogsbolagets egen inköpare hade ett, åtminstone inom bolaget erkänt gott rykte som biotopinventerare, området missades även av Skogsvårdsstyrelsens inventerare.Kan tilläggas att efter flera år hård kamp och bla. en slutskrivelse av Mats Karström bildar nu området ett över 90 hektar skyddat reservat.På köpet skyddas ju även de i området häckande tretåiga spettarna, trädkryparna, lavskrikorna (grådvärgar,vildvittror)osv.
Det är alltid för tidigt att ge upp!

Leif i Malå


Insänt av Lars Sandberg <l_sandberg@hotmail.com>
torsdag 2004-02-05, 16:49

Valvträsk...

Så har då återigen Det Stora Bolaget trumfat igenom sin politik i skogen!
Synd, men sant...

Jag har sedan 1996, utifrån mina ornitologiska kunskaper, på olika sätt deltagit i kampen mot den skogsskövling som alltjämt fortgår i Norrbotten samt de (ur stockholmsperspektiv!) mer perifera delarna av landet. Mönstret tycks entydigt: Det spelar egentligen ingen roll om det rör sig om namn som SCA, AssiDomän, Sveaskog, MoDo- INGEN ska tro att man får avvika från den norm som skogsbruket sätter upp för vad som är skogsvård eller ej!!! Bolagen och deras företrädare, maskinentreprenörer, m.fl., ser sig själva som de enda som VERKLIGEN vet hur skog ska skötas. Människor som inte dagligen har sin lön direkt ur skogsnäringen ska bara vara tysta när det börjar brännas, för de kan egentligen inte alls skogsfrågor!!!

Jag kan ge de skogliga företrädarna rätt i att de kan skogsfrågor i vid bemärkelse bra, och kanske t.om. bäst. De behärskar naturligtvis bonitetsfrågor, karteringar, avverkningstekniker, timmerlogistik osv bättre än många andra.

Men, och det är det som är problemet, rent generellt behärskar de naturvårdsfrågor väldigt dåligt!
Mina erfarenheter från t. ex. Finnträskområdet och Rosforsområdet är mycket negativa när det gäller det som bolagen kallat för naturvård. I bägge dessa fall har man lyckats skövla värdefulla skogsområden, och förstöra ornitologiskt oerhört intressanta områden, TROTS att vi naturvårdare som har arbetat ideeellt har påtalat vad bolagen egentligen gör! Trots alla fagra ord i reklambroschyrer och i media, är verkligheten en helt annan när bolagen gör som de egentligen vill. Pengarna går först, verklig naturvård sist. Exemplen på detta är otaliga, vilket t.ex. Björn Mildh i Piteå på ett förtjänstfullt sätt dragit fram i ljuset de senaste åren.

När det gäller Valvträsk har certifieringsföretaget SGS av Sveaskog angivits som en garant för att allt har gått rätt till.
Mina, och Björn Mildhs, erfarenheter av SGS lämnar mycket i övrigt att önska... Jag tvivlar inte en sekund på att SGS delar bolagens syn på vad som är naturvård, eftersom SGS har godkänt ett antal hyggen i södra länsdelen som är rena katastroferna!!! SGS´ "meriter" i de sammanhangen är så tydliga, att man har fått ögonen på sig från FSC:s (organisationen för certifiering av skogsbruk) högkvarter på global nivå!
Detta bolag, SGS, framhålls alltså av Sveaskog som en samarbetspartner, och jag är inte förvånad över att Sveaskog vill ha just det certifieringsföretaget vid sin sida; Pålitligare dräng får man nog leta efter!!! (F.ö., hur många framtida jobb skulle SGS få av ett bolag om man underkänner dess verksamhet...? Läckert system, eller hur!)

Jag hoppas på fler möjligheter till aktioner när så blir aktuellt, mot bolag och andra som för snöd vinnings skull är beredda att skövla de sista intressanta skogresterna vi har i Norrbotten.
Aktionerna kostar tid och energi för oss som kämpar ideellt, men eftersom de kostar pengar och betyder bad-will för bolagen så är det helt klart värt den insatsen jag själv får stå för.
Om inte skogsskövlingarna av de sista gamla, och relativt orörda skogarna upphör, och om inte bolagens patronliknande ställning samt 1800-talsmässiga syn på vad som är skogsvård kan brytas, då är det tragiskt för kommande generationer människor och fåglar.

Kan inte skogsbrukets betonghjärnor fås att förstå vad verklig naturvård är på upplysningens väg, eller via ett ev. samvete, så har man valt att framkalla konfrontation. Så måste det nämligen bli, om man ska kunna bryta herremansfasonerna som många av skogsnäringens företrädare står för, och så måste det bli om det ska finnas en vettig framtid för naturen i stort även efter nästa resultatredovisning!

Hälsningar till er alla från en som vill att även kommande generationer medborgare ska kunna få uppleva lappmes, lappuggla, tretåig hackspett, tjäder och talltita, för att bara nämna några av de arter som trängs ut av ett allt aggressivare skogsbruk!/Lars.


Insänt av Lars Sandberg <l_sandberg@hotmail.com>
fredag 2004-01-30, 14:34

Ringiusviken.

Hej!

Det är mig som Staffan syftar på i sitt inlägg nedan.

För ca 3 år sedan blev jag kontaktad av den konsult som Piteå kommun hade anlitat, med uppgift att utreda möjligheterna till en "upprustning" av Ringiusviken och dess strandzon.
Jag kände honom inte sedan tidigare, men en gemensam bekant som kände till mitt intresse för fåglar tipsade konsulten om att jag kanske kunde vara lämplig att tillfråga i sammanhanget.

När jag så blev tillfrågad, gav jag efter viss betänketid positivt besked till konsulten. Det var klart utsagt från min sida, inför vårt möte, att jag skulle yttra mig som privatperson med fågelintresse- inte som NOF-representant-, samt att jag primärt skulle yttra mig i olika artfrågor och att jag inte skulle vara någon slags biolog/ekolog i vidare bemärkelse.
Dessa grunder var för mig självklara att klarlägga; Ville man gå på djupet med de frågeställningar vi skulle komma att dryfta, och därmed kanske få någon slags bindande garantier, så fick man anlita avlönade heltidsexperter.
Vi var ense om detta upplägg inför vårt första möte.

För att göra en lång historia kort, tyckte jag att konsulten i fråga verkade ta sig an uppgiften på ett seriöst och intresserat sätt, och att han verkligen lyssnade på vad jag hade att säga/tycka/rekommendera. Jag berättade om vissa kända häckfåglar, sångare, biotoptypens betydelse för olika arter, mina kunskaper om Ringiusvikens fågelliv tidigare, mm.

När han ca ett år senare visade mig det som skulle komma att bli slutförslag, såg det seriöst och vettigt ut ur fågelsynpunkt. Vattenytan ökas, men skulle enligt det förslaget inte göra slut på skrattmåsarna i Ringiusviken (något som jag varnade för i våra samtal tidigare), eftersom min bedömning var att påverkan areellt inte skulle vara skadligt stor ur den aspekten. Den föreslagna utglesningen av vegetation runt "viken"- numera snarare ett sumphål- verkade inte vara skadlig ur ornitologisk synvinkel.

Jag gör också den bedömningen att Ringiusviken kommer att bli verkligt attraktiv för små och rarare (nattsjungande) arter i framtiden; Plötsligt finns det på platsen både en vattenspegel av format- något som är förbi sedan tiotals år sedan- samt en uppluckrad busk-och hagmarksliknande biotop som inom ganska kort tidsrymd kommer att bli verkligt diversifierad växtmässigt.
En sådan lokal är inte dålig att ha på detta ställe, eftersom vi vet att området i stort är en sträck- och rastregion både på vår och höst; Detta har med kraft bevisats under åren t.ex. i Piteå södra hamn, Kappaområdet, Lövholmen och Norra stadsfjärden, vilka samtliga är direkt näraliggande lokaler för sträckande och rastande fåglar.

Nåväl, framtiden får utvisa hur det går. (Som med så mycket annat!) Jag bidrog med en hel del vettiga synpunkter ornitologiskt, och om inte några märkligheter inträffar efter vägen rent gräv- och röjningsmässigt tror jag att resultatet kommer att kunna bli ganska intressant.

Hälsar gör Lars i Öjebyn!


Insänt av ugglan63@hotmail.com
fredag 2004-01-30, 09:14

Mer om Ringiusviken..
Har varit nere vid sjön och tittat. Man har som sagt redan grävt en del. Det behöver nog inte bli så tokigt. Dessutom har jag nu fått kontakt (närmare än man kan tro..) med en kompetent natur- och fågelvän som blivit tillfrågad i ärendet (före restaureringen). Men han kommer själv redovisa vad han vet, på detta forum./Staffan


Insänt av Staffan Sundin
onsdag 2004-01-28, 20:43

Jo då Mats, jag vet...
att det finns bra, och det finns dåliga restaureringar av fågelsjöar. Angarnsjöängen (Upl) och Horborgasjön (Vg) är ju bra exempel och du nämnde några dåliga.
Tyvärr börjar man ibland restaureringar utan att tillfråga "expertis" på området. Har någon blivit tillfrågad inom t ex NOF eller SNF, innan man började muddra i Ringiusviken?!?
Som jag antydde (mellan raderna) får man ju hoppas att måsarna blir kvar.. Om man inte lämnar kvar områden i sjön där de har förutsättningar att bygga sina bon, försvinner nog kolonin. Och då blir det nog inte så många simänder eller doppingar heller. Vad jag förstår har de redan hunnit gräva en hel del..
Någon som vet något mer angående detta? /Staffan


Insänt av Mats Bergquist <mats.bergquist@home.se>
onsdag 2004-01-28, 19:46

Restaurering av sjöar


Jag hoppas att Staffan S inte jublar i onödan, men jag är inte säker på det, tyvärr. Det är givetvis bra om man lyckas med att förbättra för fågellivet genom att slå vass och därmed öka blankvattenytan i Ringiusviken, Piteå. Jag vill dock påminna om hur det gick när man restaurerade Bodensjöarna (Bod- Buddby- och Svartbyträsket) i början av 1970-talet. Denna gång var andemeningen att ta bort vass och strandsko (stensätta) stränder, så att det skulle bli vackrare vyer för bodensare och besökande. Med detta tilltag lyckades man så bra att de 10-15 paren skäggdoppingar, flera par sothöns och brunänder samt en stor koloni med skrattmåsar försvann för till synes för evigt. I Svartbyträsket häckar nu i det närmaste inga änder och algblomningen är återkommande varje sommar p g a att man strandskott och tagit bort nästan all sjövegetation. Bodträsket drabbades värst, det var där de flesta sjöfåglarna häckade. Jag minns så väl när Lars Sundberg och jag rodde/stakade i vassarna och kunde hitta flera skäggdoppingbon och med lite tur bon av både brunand och sothöna. Skulle man göra om samma båtfärd nu, kammar man garanterat noll. Även Buddbyträsket drabbades hårt av vassbåtarna ”Svanen I” och ”Svanen II”.

Om det är meningen att göra åtgärder i Ringiusviken, måste de vara väl genomtänkta. Har man gjort en felanalys straffar det sig långt framåt i tiden. På de 30 senaste åren som gått i Bodensjöarnas historia, har det kommit tillbaka cirka 14 vasstrån!!! Inte mycket för en skrattmåskoloni att bosätta sig i…

Kanske är detta något för NOF:s fågelskyddskommitté att agera i?

Hälsningar Mats



Insänt av Leif Lundström <leif.lundstrom@tele2.se>
onsdag 2004-01-28, 19:02

Skatbo
Hej!
Jag bodde en sommar granne med en skata som hade byggt i en vanlig lada här i Ersnäs.
Och visst bodde en gång en berguv i en lada i kalixtrakten!
Och Berguv häckade väl i en lada i Alvik för ett antal år sedan!


Insänt av Thore Alm . Kalix
onsdag 2004-01-28, 18:28

Skatbon inne i lada/ stall ? (Kalix)
Under de senaste fem åren har skator häckat inne i lada-även häst-stall.
Det började för fem år sen. då ett skatpar häckade i en lada. I dag är det tre par skator .som häckar i skilda "lokaler" Kalix-Innanbäcken - vid ett f.d.jordbruk. Finns det fler uppgifter om dylikt val av häckningsplats??


Insänt av Staffan Sundin <ugglan63@hotmail.com>
onsdag 2004-01-28, 11:55

Nygammal fågellokal..
Läser i dagens PT (PiteåTidningen) att Ringiusviken på Pitholm håller på att restaureras för motsvarande drygt 1 milj kr. Man har påbörjat muddring av den igenväxta sjön (tidigare havsvik). En klarvattenyta på ca 10000 m2 kommer att skapas.
Läser att man "hoppas på andra fåglar än Fiskmåsar". Fiskmås har förvisso inga kolonier i sjön, men det finns en god Skrattmåskoloni samt ganska många par häckande Dvärgmås i sjön.
Denna restaurering blir intressant. Förhoppningsvis kommer vi få en bra lokal för änder och ev doppingar. En förutsättning för det är dock att måskolonin blir kvar. Vadare kanske kommer att få en bra rastlokal på muddermassorna. Ev ser vi (ett lyckat?) resultat av denna restaurering redan till våren.. /Staffan


Insänt av
fredag 2004-01-23, 15:09
Webbadress: http://hem.passagen.se/caprimulgus/index.htm

Min hemsida
fortsätter att sakta växa fram.


Insänt av Jan-Olov Johansson
måndag 2004-01-19, 09:08

Har storleken betydelse?
Detta och annat ur talgoxarnas liv berättar Henrik Lange om på tisdagkvällens programpunkt i Luleå.
19:00 i klubblokalen på Varvsgatan.
Alla välkomna.
/Jan-Olov J


  « Föregående 20       Nästa 20 »