NOF-Forum

Välkommen till NOF-Forum, ett fritt och oberoende forum för diskussioner om föreningens principer, arbetssätt, publikationer mm.
Vi vill särskilt påpeka att personangrepp och inlägg som inte håller sig till ämnet samt de inlägg som väcker anstöt är inte välkomna och kommer att tas bort. Var snäll och respektera detta!

Skriv ett eget inlägg

Sökning:


Insänt av Lasse H, GÄLLIVARE <birdlover@telia.com>
söndag 2005-02-06, 11:28

KORSNÄBBAR
Undertecknad blev full av betänkligheter då han efter att tvärsäkert har rapporterat in STÖRRE KORSNÄBBAR tidigare i Januari, då han upptäcker att digniteter som Hasse G, Håkan Tyrén och inte minst Rolf G ICKE rapporterat in några sådana trots att de formligen vadat i korsnäbbar i år. Har pratat lite med Håkan och han har beskrivit en del av dilemmat av att på håll skilja dem åt, men tycker ändå att jag har ganska ordentligt på fötterna. Var ut på myren i förmiddags igen och upptäcker ett par individer (honor) sittandes i varsin grantopp, lockande med ett TYDLIGT "Typp Typp Typp" lite hest och metalliskt och med stark betoning på begynnelsekonsonanten. KLOCKRENA Större korsnäbbar efter boken tycker jag iallafall. (??) Kunde iaktta den ena en lång stund med min modesta 10x handkikare på lite styvt 50-60 m håll och den såg dessutom väldigt tjurnackad ut - som om huvet satt fast direkt på kroppen (utan någon hals dvs - hehe). En stund senare kommer 2st arttypiskt glippande mindre korsnäbbar flygande över huvet. Som jag tidigare nämnt är det i den här lokalen vanskligt att skilja olika individer åt pga dålig sikt. Nu är frågan (som iallafall jag tycker mej ha svaret på men som jag redan inledningsvis uttryckte mina betänkligheter över) HAR JAG idag observerat 2st STÖRRE KORSNÄBBAR + 2st MINDRE d:o, eller saknar jag den fälterfarenhet som krävs för att göra den bedömningen. Vore tacksam för svar på detta inlägg helst av någon med substantiella kunskaper på området - Rolf G. t.ex.

mvh
En fundersam korsnäbbsdåre från Malmfaälten ;-)


Insänt av Peter <102030@rixmail.se>
lördag 2005-02-05, 10:21

Skåningar på besök
Hej
Vi är ett gäng skåningar, som ska skåda i Norrbotten 18 – 27 juni. Luleå-Abisko-Luleå med ett 3-4 dagars stopp i Abisko. Vi vill gärna komma i kontakt med några lokala skådare för att få tips på lokaler, sevärdheter och annat som kan förgylla vår vecka.
Peter



Insänt av <matsake.bergstrom@swipnet.se>
fredag 2005-02-04, 18:35

Skådarlistan
Arter på skådarlistan. Med täckfjädrar och ögonbrynsstreck. Mer eller mindre fullfjädrade och med tubseende. Är det en ny krysslista på gång?


Insänt av Rolf Gustafsson
fredag 2005-02-04, 13:43

Dubbelbo fortsättning...
Dubbelbo fortsättning...

Andreas Garpenbrings inlägg fick mig att bläddra lite i mina böcker. Några korta förklaringar först.

Polygami = en fågel har ett etablerat parförhållande med flera fåglar av motsatt kön.

Polygyni = en hanne som parar sig med flera honor. T ex gärdsmyg.

Polyandri = i fågelvärlden, generellt sett, så avses en hona som i normala fall parar sig med flera hannar och lägger en kull åt vardera hanne, som han sedan ruvar. T ex smalnäbbad simsnäppa, mosnäppa och fjällpipare. Polyandri förekommer även hos arter med ett överskott av hannar.

Inget av ovanstående förekommer generellt sett hos arter där båda föräldrarna deltar helt eller delvis i ruvning, matning och skydd av ungarna, t ex hos våra trastarna av släktet Turdus dit rödvingetrast, koltrast, ringtrast, taltrast, dubbeltrast och björktrast hör.
Det ska inte förekomma hos t ex blåhake, men jag har själv sett två hannar (och en hona) mata ungar i ett bo i Sjaunja. BWP (The Birds of the Western Palearctic Vol. 5) anger också att några få fall av polygyni är kända från Finland.
Andreas G nämner han sett något liknande hos sävsparv (dessutom dubbelbo). BWP anger följande om sävsparv. Normalt monogamt häckningssystem men polygami (av flera varianter) är känt. Intressant är att äggen i kullarna till endast ca 50% tillhör hannen i paret. Hela 69% av kullarna innehåller avkomma från andra sävsparvar än det par som äger boet. Ett komplicerat familjeliv hos sävsparv m a o.

Angående nämnda Turdus-arter ovan säger BWP följande med BWP: s ordval.

Ringtrast, hanne deltar delvis i ruvning, endast monogami (engifte) känt.
Koltrast, hanne ruvar ej, några fall av bigami (månggifte) är konstaterade.
Björktrast, hanne ruvar ej, polygyni ej känt.
Taltrast, hanne deltar i enstaka fall i ruvning, endast monogami (engifte) känt.
Rödvingetrast, hanne ruvar ej, endast monogami (engifte) känt.

Rolf Gustafsson



Insänt av Red.
fredag 2005-02-04, 08:41

Oj då!
Vi får ursäkta dribblet med skådarbilder. Peter fanns ju redan med. Per kan kanske skicka in en mer sanningsenlig bild av sig själv för jämförelse ;-)


Insänt av Mats Bergquist <mats.bergquist@bd.lst.se>
fredag 2005-02-04, 08:10

Per/Peter

Hej.

Kollade de nya arterna i Skådarguiden och upptäckte att det behövs en raritetsrapport på bilden som skall föreställa min granne Per Nyström. Studerar man det tydliga ögonbrynsstrecket och de övre täckfjädrarna, börjar det likna en bekant flyttfågel som håller till i Afrika så här års (Peter N).

Hälsar den skarpögde / Mats


Insänt av Ulf P Eriksson <ulfpeson@bredband.net>
torsdag 2005-02-03, 07:49

Vägen "bättre" plogad
En eloge till Luleå kn? som har plogat vidare från infarten till brandövningsfältet och till korsningen hitom Gräsörenbron! Hälsar Ulf (Mera vägflanörer sågs där) Snart har dom plogat fram till Gräsörenbron och Gamla Lövskärsvägen också!


Insänt av Andreas Garpebring <agarpebring@hotmail.com>
tisdag 2005-02-01, 23:11

Dubbelboet
Sommaren 01 jobbade jag med fågelinventeringar i Ammarnäs åt en forskare på Lund universitet. Hittade då ett bo som var konstruerat exakt som det avbildade trastboet, men byggt av sävsparvar. När jag hittade boet låg det 2 ägg i den ena balen och tre i den andra. Efter åtrkommande besök vid boet visade det sig att det beboddes av en sävsparvshona med två(!) hanar. Tydligen hjälpte hanarna till med ruvning på varsin bohalva! Antagligen känns förklaringen med en andrkull mer trolig i fallet med trastboet. Har ingen aning om polyandri alt polygami är känt från trastvärlden (eller för den delen om det tidigare noterats hos sävsparvar?). Hursomhelst finns det många underligga saker att upptäcka om man bara tittar lite extra.

mvh Andreas, Umeå


Insänt av <matsake.bergstrom@swipnet.se>
måndag 2005-01-31, 10:48

Trastbo
Jag är böjd att hålla med Rolf G. beträffande dubbelboet som kunde beskådas i senaste FiN. Mått, byggnadsmaterial och att det såg "slarvbyggt" ut tyder på rödvingetrast. Placeringen av boet är nog däremot ovanligare för rödvinge.


Insänt av Ingrid Sandahl <ingrid.sandahl@telia.com>
söndag 2005-01-30, 17:47

Artlista för Haparanda Sandskär
Nu har Rolf Gustafsson och jag knåpat ihop en preliminär lista över arter observerade på Haparanda Sandskär och lagt ut den på Sandskärs hemsida. Listan omfattar 245 arter varav 4 är klammerarter (ej spontana). Listan omfattar alla kända observationer oavsett om det är stationspersonal eller andra som obsat.

Listan är som sagt preliminär och jag tar gärna emot rättelser.


Insänt av
söndag 2005-01-30, 10:56

Apropå vilseledande statistik...
Mats!

Att t.ex. Lars Sandberg, Piteå, inte har sett en enda art under januari är högst onormalt...

Att Andreas Livbom, Luleå, har drygt halva artantalet jämfört med listtoppen är likaså högst onormalt...

Gläd er, tills vidare..., tider skola komma...

//Oraklet i Delphi

P.S. Att de fyra som ligger i topp "bara är början" är däremot högst normalt...; var skulle de annars vara?



Insänt av Mats Bergquist <mats.bergquist@home.se>
söndag 2005-01-30, 08:01

Skådarligan
God morgon!

Verkligt trevlig läsning för stunden på listan för "Skådarligan" i Nb. Fyra bodensare i topp;;;---))) Och det är bara början...

Bodenligan/Mats


Insänt av Rolf Gustafsson
lördag 2005-01-29, 23:04

Dubbelbo 2
Glömde nämna att jag sett både björktrast och rödvingetrast bygga bo för andra kullen ovanpå det första boet från första kullen. Men i fallet som beskrivs i FiN fanns troligen inte utrymme uppåt pga ett tak, därför byggde fåglarna ett "sidobo".
Återigen en "gissning".


Insänt av Rolf Gustafsson
lördag 2005-01-29, 18:23

Dubbelbo
Måtten stämmer bra med de trastarter som finns i kustlandet. Min "gissning" är RÖDVINGETRAST. Dels beroende på bomaterielet (mycket gräs) av avsaknad av fodring av ett tunt lerlager. Rödvingetrasten fodrar inte alltid sina bon, vilket t ex björktrast, koltrast och taltrast gör.
Orsaken till att det blivit ett dubbelbo kan man bara spekulera i. Men rödvingetrasten lägger ofta 2 kullar så det är kanske 2 syskonkullar som vuxit upp här?


Insänt av Jan-Olov Johansson
fredag 2005-01-28, 09:31

Talgoxuppskattning
Instämmer i Pers uppskattning nedan. Tack Rolf för en klar och koncis sammanställning. Arbetskamraterna blev vederbörligen imponerade av kunskapen i föreningen, och bedrövade över alla små talgoxar som fryser/svälter/äts upp. Men sån är ju naturen.
/Jan-Olov


Insänt av Per Sandberg
torsdag 2005-01-27, 16:34

Att uppskatta sin omgivning

Rolf G inleder ett svar nedan på NOF-forum:
"Talgoxar - populationsförändring över året
Jan-Olovs frågeställning om talgoxe är intressant. Lämnar här en starkt förenklad tankegång."

Som matematiklärare (och naturvetare) tilltalas jag starkt av denna redogörelse, då den gör något så svårt som att försöka besvara en fråga där inget "rätt svar" finns; en typiskt verklighetsanknuten fråga m.a.o.!

Genom en serie faktagrundade eller rimliga uppskattningar och enkla beräkningar kommer man dock, generellt, att hamna i en tämligen korrekt STORLEKSORDNING, vilket en ren gissning mer sällan gör.

Man får lov att säga att du behärskar något lovvärt Rolf, nämligen konsten att UPPSKATTA din omgivning...

MVG!

-Per

P.S. En utmärkt bok i ämnet enligt rubriken ovan finns att läsa av Lundafysikern Hans-Uno Bengtsson.



Insänt av Lasse
tisdag 2005-01-25, 21:14

M-Å
:-)


Insänt av Rolf G Gustafsson
tisdag 2005-01-25, 17:43

Talgoxar - populationsförändring över året
Jan-Olovs frågeställning om talgoxe är intressant. Lämnar här en starkt förenklad tankegång.

Enligt de senaste beräkningar som finns och som jag har tillgång till, visar på ett antal av 90 000 - 180 000 häckande par av talgoxe i Norrbottens län. Av förklarliga skäl går inget exakt antal att ange och låt oss därför anta att vi har ca 140 000 par (280 000 individer) av arten nu till våren. Utöver det förekommer det troligen även icke häckande fåglar men dem lämnar vi därhän då deras antal troligen är försumbart.
Dessa 140 000 par är också det lägsta antalet talgoxar vi har någon gång under året, d v s ungefär i början av maj.

Talgoxen är förmodligen den bäst studerade mesen i Europa och det finns mängder av information över häckningsförloppet hos arten. Ofta lägger arten 2 kullar men vissa populationer lägger endast en kull om året. Jag är inte helt säker på att våra Norrbottniska talgoxar alltid lägger två kullar (tidsbrist i norr och nordväst) så låt oss för enkelhetens skull räkna på 1,5 kull per par och år. Det ger 140 000 x 1,5 = 210 000 kullar per år. Kullstorleken varierar om det är en omlagd kull (färre ägg än 1:a lagda kull) pga predation, eller ej. Variationen är stor, 7-15 ägg per kull, vi sätter 10 ägg per kull.

Ovanstående ger 210 000 kullar á 10 ägg ger 2 100 000 ägg lagda per vår/sommar i vårt län. Alla dessa ägg kläcks naturligtvis inte, dessutom lämnar inte alla ungarna boet levandes även om äggen kläcks. Häckningsframgången varierar mycket stort enligt litteraturen, beroende på väder, predation, biotop, störningar m fl faktorer. Svält anges som största skäl till att ungarna aldrig lämnar boet. Men många fågelarter av talgoxens storlek mister ca 50% av ungarna (inklusive ägg) redan i boet, så låt oss anta att detta även gäller för talgoxen. Kvar blir ca 1 000 000 ungar som lämnar boet i Norrbotten per år. De allra flesta av dessa ungar, förmodligen mer än 90 %, dör inom några veckor, återigen av svält, väder och predation som största orsaker.

De s k ”fria punktrutterna” Svenska häckfågeltaxeringen, visar på en svag minskning av arten över hela landet. Hos oss misstänker jag en svag ökning, då i form av en viss spridning mot NV, d v s in mot fjällskogarna. Men vi antar nu att stammen är stabil, d v s arten ökar eller minskar inte i antal (trots allt är förändringarna just nu de senaste åren små).

Om stammen är stabil dör 50 % av de könsmogna individerna (ettåringar, tvååringar, treåringar, osv) i snitt per år, d v s enligt vårt antagande ovan 140 000 individer (hälften av paren). Dessa 140 000 individer ska ersättas av ungar, så 140 000 ungar överlever av 2 100 000 ägg i snitt per år.

Ett annat sätt att se på saken är följande. Den äldsta kända ringmärkta talgoxen blev 15 år (The Birds of the Western Palearctic, Vol 7.). Men de flesta blir aldrig så gamla. Låt oss anta (igen) att genomsnittshonan blir 5 år gammal. Hon lägger då 75 ägg under sin livstid (enligt antagandet ovan om 10 ägg per kull och i snitt 1,5 kull per år). Av dessa 75 ägg ska 2 bli vuxna, könsmogna talgoxar (för att ersätta honan och hennes make som vi återigen för enkelhetens skull antar vara samma fast de troligen är en ny make var år) för att stammen ska hållas stabil. Med detta i minnet inser vi att den absoluta majoritetet av ungarna dör varje år.

Alla år ser naturligtvis inte likadana ut och variationerna är därför stora.
Siffrorna ovan är bara en mycket enkel bild av talgoxens liv och leverna men ger dock en storleksordning åt problemet.

Talgoxen är en art som gynnas av närheten till oss människor. Vi matar dem under vintern och detta är skälet till de överhuvudtaget finns i vårt län i det antal som vi har. Talgoxen är en raritet i de fjällnära, avlägsna skogarna men finns efter t ex ”Vägen Västerut” mot Stora Sjöfallet där boningshus finns och man matar dem. Däremot är arten extremt sällsynt en mil in i skogarna. Men det är just här jag ser en svag spridning under de senaste ca 10 åren. Jag är rädd att talgoxen kan konkurrera ut bl a lappmesen i kampen om boplatser, då de naturliga boplatserna (gamla hackspettsbon) är få i ödemarkerna. Talgoxen får gott stöd av oss människor som sätter upp holkar åt dem och vintermatar dem. Så våra goda gärningar mot vissa fågelarter kan missgynna andra arter.



Insänt av <matsake.bergstrom@swipnet.se>
tisdag 2005-01-25, 15:42

Till Lasse
No problems! Man ska göra precis som man själv vill och känner det.
Humor har jag dessutom väldigt gott om, hela kroppen full med ämnet i fråga.


Insänt av Lasse H
tisdag 2005-01-25, 11:32

Till Mats-Åke:
Jo nog finner jag mej själv jaga kryss också även om jag försöker (förmodar jag, framgångsrikt) undvika att låta det ta överhanden. Det roligaste är när det kommer en ny art och hälsar på på fågelbordet. Men visst jagar man man ibland, fast nog tror jag ändå det en av tjusningen är t.ex när man ser årets första flock ljungpipare i sjöparken bara ett stenkast bort, eller varför inte nåt så enkelt som årets första lilla grönbena som försynt "testar" fotfästet i vassen. sen kanske man börjar "jaga" lite. ;-). Det här låter säkert banalt för proffs som de flesta av er nog är, men jag är ganska ny på det här och tycker det är en upplevelse att se och kunna artbestämma en ny art även om den i dom stora sammanhangen är hur "ordinär" som helst. Den är iallafall ny för mej :-)

PS. hoppas inte misstolkade (och jag har en känsla av att du nog inte gjorde det) mitt lilla syrliga senaste inlägg, det var bara en "uppföljning" till din kluriga frågeställning - och förhoppningsvis i samma anda.
Hälsningar
Lasse


  « Föregående 20       Nästa 20 »