NOF-Forum

Välkommen till NOF-Forum, ett fritt och oberoende forum för diskussioner om föreningens principer, arbetssätt, publikationer mm.
Vi vill särskilt påpeka att personangrepp och inlägg som inte håller sig till ämnet samt de inlägg som väcker anstöt är inte välkomna och kommer att tas bort. Var snäll och respektera detta!

Skriv ett eget inlägg

Sökning:


Insänt av
fredag 2011-05-13, 11:09
Webbadress: http://www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articleid=5924641

Misstag
Skogsåret 2011


Insänt av Rolf G Gustafsson
onsdag 2011-05-11, 09:54
Webbadress: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/stoppa-huggsexan-om-arktis_6152195.svd#after-ad

Upprop om Arktis
Se länk för upprop om Arktis. Där SOF skrivit under via vår ordf Dennis Kraft.


Insänt av Thore Alm .Kalix
tisdag 2011-05-10, 17:09

Ändrat datum -Kalix
Den planerade NOF- exkurs. lördag 14 maj i Kalix-" Sköna maj" - är "samlyst" med SNF-Kalix exkurs. söndag 15 maj kl,15.00 -vid Kalix kyrka är samlingen.


Insänt av Birger Stålnacke, Kiruna
måndag 2011-05-09, 10:13

Svarthakedopping
6 svarthakedoppingar i Lombolosjön.


Insänt av Andreas Livbom <andliv@spray.se>
lördag 2011-05-07, 23:50

Tönn i faggorna
I onsdags hade Tönn tagit sig en bra bit upp i Norge till trakterna av Bodö och Rognan. Efter nattvila flög han på torsdag in över Arjeplogsfjällen och gjorde nästa övernattning vid Hornavan nära Jäkkvik. Under fredagen, då vädret var taskigt med regnskurar och snöbyar, gjorde han en relativt kort förflyttning till en ny nattkvist ca 10 km SO Arjeplog.

Idag var det däremot bättre väder! Det blev en heldagsflygning vidare åt SO. Innan dagen var slut hade hann nått ända ner till Bullmark utanför Umeå. Där finns han just nu, och det ska bli spännande att se om någon Umeåskådare får se honom i morgon. Vem vet, kanske han fortsätter den inslagna vägen ut över Kvarken till Finland, eller så blir han feg och vänder antingen mot SV eller NO. Det sistnämnda vore inte fel, ty i så fall kan han mycket väl hamna i Norrbotten i morgon efermiddag.


Insänt av Benny <benny@nuolja.se>
fredag 2011-05-06, 19:42

Abisko
Hej.

Bara för kännedom, så lämnar jag nu Abisko (för Kiruna) efter 8 år.

Dom allt mer usla tåg/buss-kommunikationerna fällde avgörandet.

Så, ingen mer kamera eller rapporter från "Fågelmatning, Abisko V".

Avslutet fint ikväll med massor av BERGFINK och bra flock VINTERHÄMPLING, samt den första SV FLUG för 1 minut sedan.

//Benny




Insänt av Adriaan "Adjan" de Jong <adriaan.de.jong@slu.se>
fredag 2011-05-06, 15:54

Sädgässens sorti från Luletrakten
Denna märkliga vår har återigen gett oss nya spännande kunskaper om sädgässens vårflyttning. Tack vare alla halsringmärkta gäss har vi kunnat följa utvecklingen noggrannare än tidigare. Speciellt intressant har situationen i Norrbottens kustland varit. Här fanns det dels fåglar som kom tidigt och drog vidare snabbt till följd av det varma vädret i april. Samtidigt fanns det andra som kom först i början av maj (till synes oberörda av det varma vädret) och sedan "tvingades" stanna ett tag på grund av det motiga vädret. Nu har den tyska sädgåsexperten Thomas Heinicke farit hem och jag själv hade bara tid med en extra tur onsdag-torsdag denna vecka. Därför hoppas jag att ni på orten har möjlighet att kolla lite extra efter halsringar på de kvardröjande sädgässen. Med lite extra kontroller kan bilden av vårstrecket bli ännu tydligare. De bästa platser att se sädgäss och läsa halsringar är mellan Avan och Lövnäset (i stort sett där skylten Lövnäset står) längs Luleälven och i vid kapellet i Ängesbyn väster om Persön. På båda ställen står fåglarna mycket nära vägen. De är på fälten både tidigt på morgonen (5-8) och framåt kvällen (17-21). Övriga tider är de på sovplatsen och är svåra att skåda. Rapporter av halsringar kan du skicka till mig (adriaan.de.jong@slu.se) eller mata in på www.geese.org (inloggningskod behövs).
Tack på förhand för din insats.
Ha det gott!
Adjan
070-6403092


Insänt av Jouni Ylipekkala
torsdag 2011-05-05, 21:29

Fågeltornskamp
På lördag tävlar minst 332 fågeltorn i Finland mot varandra om vilka som observerar flest fågelarter. Det är ett utmärkt PR-tillfälle för fågelskådning. Jag har varit på Alkunkarinlahti i Torneå många gånger och lokal-TV, lokal-radio eller tidningsfolk har besökt tornet nästan varje år. Hoppas att även svenska fågeltorn deltar som jag har läst.

// Jouni



Insänt av Stefan Holmberg <stefan@abborrtrask.se>
torsdag 2011-05-05, 12:57

Holkar och Tönn
Mycket bra förslag, som det skulle vara roligt om några kunde ta på sig att jobba med. Personligen har jag fullt upp som det är och är nog inte ensam om det, men lite kunde man nog bidra med. Ett sådant här omfattande projekt skulle säkert kunna få lös en del pengar, då det skulle behövas forskning kring tätheter i olika naturtyper, men även uppföljning för att se resultat. Kanske kunde man anväda material från Svensk fågeltaxering som grund?

Nu mera lämnas väl alltid en del torra träd eller annat skrot ur virkessynpunkt kvar på på hyggena. Därmed blir någon boplats kanske kvar. Dessa träd skulle kanse sparas i ännu större utsträckning, om holkkrav blev verklighet.

Som Anders säger så tror jag inte skogsbolagen säger blankt nej till detta, då kostnaden blir relativt liten i förhållande till den goda miljövård som detta innebär, vilket i sin tur ger goodvill.

Tönn verkar ha tagit Nattkvist i Norge(kanske inte finns på fjället), detta inte långt från Mavas och Pieskejaure. Kommande rikninge verkar bli Österut, vilket lär innebära att han flyger in i Arjeplogs kommun, men sedan vet man aldrig var denna rastlösa örn tar vägen. Det skulle vara kul om han detta år parkerade inom "våra" marker.

MVh / Stefan H


Insänt av Anders Gustafsson
onsdag 2011-05-04, 23:16

Systemfel och holkar i plantageskogar
Jag har sen år tillbaka redan försökt ta reda på om det finns erfarenhet men inte funnit det.
Men erfarenhet i den ornitologiska världen finns för revirstorlek o s v.
Vilka typer av biotop o s v.

Och jag kan lova att några inlämnade holkar till nof av "privatpersoner" inte kommer att räcka på långa vägar.
Inte heller det arbete som kommer att måsta till.
Men jag är rätt säker på att skogsbrukets medlemmar jämte statens instanser kommer att ge sitt ekonomiska stöd åt åtgärder.

Så det vitala är:
Ett fiktivt underlag på olika naturtyper i topografi och markegenskap som passar olika fåglar.
Hur mnånga holkar på detta fiktiva landskap kan likna det ursprungliga lanskapet med en skog i alla åldrar.

Utifrån det utan att pruta på en enda art eller ett enda boställe ge en siffra.
Sen jämka det till att överhuvudtaget vara genomförbart i verkligheten.
Jag har ideer som kanske kan vara till hjälp om man vill bolla.
Den grupp eller person som tar på sig arbetet är välkommen att bolla.
Mvh/-Anders


Insänt av Jan-Olov Johansson <janolov.johansson@bredband.net>
onsdag 2011-05-04, 21:59

Hyggen-kompensationsåtgärder
Det är ju en intressant idé som Anders föreslår i inlägget här nedan, nämligen att vid stora "trakthyggen" kompensationsåtgärder skulle genomföras i form av holkuppsättning för hålhäckare av olika slag. Som du skriver Anders, finns det säkert kompetens inom NOF om hur sådan holkupuppsättning skulle kunna planeras.

Är det någon som känner till huruvida sådan "holk-kompensation" har genomförts någonstans? Hur många holkar, och hur tätt, vilken typ osv.
Kanske 1 slaguggleholk per 10 ha, en päruggleholk, en tornfalkholk, 10 flugsnapparholkar per ha, eller är det helt andra tätheter?

NOF får då och då förfrågningar om att ta emot holkar som tillverkas, så själva holkproduktionen skulle nog inte vara något problem.

hälsn,
/Jan-Olov


Insänt av Anders Gustafsson
onsdag 2011-05-04, 12:37

Systemfel och holkar i plantageskogar
Kul att det det blev så synligt i kalibers arbete. Det är ju ett systemfel som är likadant här. Och har varit så länge jag minns. Både när jag arbetade innom skogsbruket och sen i konflikt med det samma.

En fråga jag tycker skulle vara väldigt relevant är att skogsbruket på sina plantager blir tvungna att sätta upp holkar i något system och antal per hektar.
Där borde fågelproffsen som känner till revirstorlekar mm försöka hitta ett system. Och då för alla hålhäckande arter. Samt riktmärken för var just den arten häckar. Jag minns ju själv hur många slagugglor det en gång fanns i hyggeslandskapet upp efter Pite älv medan stubbarna fortfarande stod kvar. Nu har dom ramlat och ugglan är borta.
Men nu tänker jag inte att man bara skall gynna en del arter utan ALLA hålbyggare.
Kravet är inte stort alls och skulle gå av sig självt efter ett tag.
Att hitta områden med stora milsvida områden där åldersfördelningen på träden är monoton är inte heller svårt.
Det skulle också åtminstone dom första åren även ge en del arbetstillfällen.
Jag är gärna med att så att säga ge skogsbruket den möjligheten till naturvård genom att pressa in en sådan regel någonstan i kedjan.
Men något slags arbetsunderlag behövs.
T ex ett fiktivt eller verkligt område på en kvadratmil som facit hur, var, täthet, mellan arter och därmed olika holkar. Samt ritningar på holkarna mm.
DEt är ju som sagt inte bara skogsbruket i avverkningsformen som är de enda som är skyldiga till många arters minskning utan även de som ska styra skogsbruket. (vilket ju å andra sidan aldrig funkat)
Det viktiga är att arbetsmaterialet är gjort av väldigt kunniga människor så det finns en schans att också häckar fåglar i holkarna. Samt några år av uppföljning och studier över resultat och därmed kanske ändringar systemet.
Jag är övertygad om att det finns flera innom NoF som kan göra ett sådant arbetsunderlag för hur fåglarna vill ha det med holkar. Finns säker utanför NoF också. Men jag känner mig inte trovärdig att lägga mig i underlaget. Att sen få ut det i verkligheten lär jag vara bättre på.
Skulle inte förvåna mig om skogsbruket och skogliga instanser skulle se det possitiva i det hela och vilja lägga in det i sina miljömål.
En snabb och stor vinst i miljöhänsynstagande mot en relativt liten kostnad.
Att kanske lämna något mindre med halvlånga stubbar som bara kostar pengar i att se ut som naturvård, och ta den delen virke till holkar.
Nåja, hur är en annan sak..huvudsaken är att få fram ett funktionsdugligt arbetsmaterial/system för att sätta upp holkar.
Mvh/-Anders


Insänt av
måndag 2011-05-02, 13:31
Webbadress: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=4480950

Kaliber granskar skogsbruket
Kanske är det därför tjädrarna är tvungna att söka sig till staden....

Bra reportage som vanligt av kaliber!


Insänt av Rolf G Gustafsson
måndag 2011-05-02, 12:12

Vattenrall/rörhöna?
På Lövskatagrundet, Luleå, finns ett vattenrikt kärr mellan kommunens sopupplag och gångvägen. Härifrån hörde jag nu på förmiddagen ett läte som mest påminde om en VATTENRALLS varningsläte. Fick aldrig se fågeln så jag kan inte utesluta t ex en RÖRHÖNA som vid oro har en del likartade läten. Det har ju setts en RÖRHÖNA tidigare i år i Svartöviken.
Ni som har vägarna förbi kan kanske lägga lite tid på att kolla upp detta?

MVH


Insänt av Andreas Livbom <andliv@spray.se>
fredag 2011-04-29, 20:38
Webbadress: http://birdmap.5dvision.ee/index.php?lang=EN&curr_year=2011&curr_season=Spring&selFreq=multi

Tönns utflykt i Norden
Senast vid fick veta något om den satellitsändarförsedda STÖRRE SKRIKÖRNEN Tönn så befann han sig i trakten av Storsund i Piteå kommun. Det var i måndags.

Nu har det kommit en ny uppdatering på angiven länk. Det visade sig att han på måndagskvällen tillfälligt tog rast i det allra nordvästligaste hörnet av landskapet Västerbotten för att morgonen därpå sträcka vidare åt väster och söder. Han passerade bl.a. strax norr om Glommersträsk i Pite lappmark, innan han hamnade i södra Lappland. Utanför Åsele tog han nattkvist på tisdag kväll.

I onsdags flög han till Åre i Jämtland, och på torsdag tog han sig in i Norge och trakten av Trondheim där han befinner sig just nu. Frågan är hur han ska hitta en hona där. Det vimlar inte direkt av större skrikörnar i Sverige och Norge...


Insänt av Rolf G Gustafsson
fredag 2011-04-29, 15:32
Webbadress: www.sjaunjaape.se

Tidig Svartvit flugsnappare
En hane av SVARTVIT FLUGSNAPPARE kom till Holsträsket, Piteå kommun, den 24 april, d v s nu i söndags. Fågeln har setts dagligen sedan dess då den inspekterar fågelholkar och sjunger dagen lång. Rapporter på obsade fåglar kommer på Svalan inom kort.


Insänt av <matsake.bergstrom@swipnet.se>
torsdag 2011-04-28, 17:45
Webbadress: www.artbotnia.cornix.se

Tidiga fåglar
När vi pratar om fåglar brukar det ibland sägas att allting kan hända i Norrbotten när det gäller fåglar. Jag har ett besynnerligt exempel på detta.

En vårdag för 30 år sedan ringde min gode vän Tore Nordlund och med upphetsad röst undrade om jag kunde gissa vilken fågel han upptäckt i sitt garage, vilket jag ju inte kunde. Jag blev mäkta förvånad när han berättade att det var en vattenrall. Jag åkte naturligtvis dit och kunde konstatera att han hade rätt.

Vi lyckades fånga fågeln och placerade den i ett för tillfället tomt akvarium. Beväpnade med hink och insektshåv begav vi oss till en närbelägen bäck där vi "fiskade" upp en hel del vatteninsekter och med en halvfull vattenhink kryllande av allehanda smådjur återvände vi till vattenrallen.

Försiktigt fyllde vi på akvariet med vatten och insekter och när fågeln såg att det vankades mat blev den som tokig. Den plaskade snabbt omkring och fångade insekter med otrolig precision. Detta såg ju lovande ut.
Två dagar senare var fågeln död. Den åt troligen ihjäl sig, utsvulten som den säkert var.

Inte nog med att det är ovanligt att hitta en vattenrall i ett norrbottniskt garage, datumet var 5 april 1981 och snön låg heltäckande halvmeterdjup överallt i kustlandet. Arter som stare, snösparv, sånglärka, bofink, råka, ringduva och tofsvipa var redan noterade men jag hade väl aldrig trott att jag som den vårens åttonde art skulle få notera vattenrall.

Den var inte speciellt vanlig här för 30 år sedan och är det fortfarande inte och att den dessutom fanns här mer än en månad för tidigt var ju ännu märkligare.






Insänt av Thore Alm
torsdag 2011-04-28, 11:54

Fågelåret 2010
Det vore önskvärt. om Andreas Livbom´s
referat ang.Fågelåret 2010( på NOF:s årsmöte) kunde publiceras i FIN.
Antalet NOF-medlemmar, som inte deltog på årsmötet, är stort !
Dessa gick miste om en årlig bra redovisning.
Det vore uppskattat av alla om "Fågelåret ...." efter varje årsmöte.redovisades i FIN
anser
Thore Alm . Kalix


Insänt av Jan Andersson <folke.langen@gmail.com>
torsdag 2011-04-28, 10:17

SVART SVAN
Igår kunde vi återupptäcka den SVARTA SVANEN som sågs förra veckan i Åminne (mellan Boden- S Harads). Vi kunde då konstatera att den inte uppvisar några märkningar, inga ringar på benen eller någon annanstans. Nu kan man ju inte veta ursprunget på denna individ, men om det är en parkrymling borde den vara försedd med någon typ av märkning kan man tycka.
Hur som helst en mycket vacker och ståtlig svan, kolsvart med röd näbb (dock en vit fläck en bit in på näbben), rött öga med svart pupill och gråaktiga ben. Mycket lång och smal hals, relativt litet huvud och anmärkningsvärt liten kropp. Benen var betydligt kortare än sångsvanens.
Det var en ovanlig, men vacker, syn att se denna främling gå tilsammans med 80 vita sångsvanar på en stubbåker i Åminne!


Insänt av <matsake.bergstrom@swipnet.se>
onsdag 2011-04-27, 19:33
Webbadress: www.artbotnia.cornix.se

Intressant Andreas!
Kanske jag får bidra med ytterligare en tidig obs. Den 7 april 1994 såg Leif Lundström och jag en stenskvätta vid Alviksgården.


  « Föregående 20       Nästa 20 »