NOF-Forum

Välkommen till NOF-Forum, ett fritt och oberoende forum för diskussioner om föreningens principer, arbetssätt, publikationer mm.
Vi vill särskilt påpeka att personangrepp och inlägg som inte håller sig till ämnet samt de inlägg som väcker anstöt är inte välkomna och kommer att tas bort. Var snäll och respektera detta!

Skriv ett eget inlägg

Sökning:


Insänt av Rolf Gustafsson
lördag 2005-01-29, 18:23

Dubbelbo
Måtten stämmer bra med de trastarter som finns i kustlandet. Min "gissning" är RÖDVINGETRAST. Dels beroende på bomaterielet (mycket gräs) av avsaknad av fodring av ett tunt lerlager. Rödvingetrasten fodrar inte alltid sina bon, vilket t ex björktrast, koltrast och taltrast gör.
Orsaken till att det blivit ett dubbelbo kan man bara spekulera i. Men rödvingetrasten lägger ofta 2 kullar så det är kanske 2 syskonkullar som vuxit upp här?


Insänt av Jan-Olov Johansson
fredag 2005-01-28, 09:31

Talgoxuppskattning
Instämmer i Pers uppskattning nedan. Tack Rolf för en klar och koncis sammanställning. Arbetskamraterna blev vederbörligen imponerade av kunskapen i föreningen, och bedrövade över alla små talgoxar som fryser/svälter/äts upp. Men sån är ju naturen.
/Jan-Olov


Insänt av Per Sandberg
torsdag 2005-01-27, 16:34

Att uppskatta sin omgivning

Rolf G inleder ett svar nedan på NOF-forum:
"Talgoxar - populationsförändring över året
Jan-Olovs frågeställning om talgoxe är intressant. Lämnar här en starkt förenklad tankegång."

Som matematiklärare (och naturvetare) tilltalas jag starkt av denna redogörelse, då den gör något så svårt som att försöka besvara en fråga där inget "rätt svar" finns; en typiskt verklighetsanknuten fråga m.a.o.!

Genom en serie faktagrundade eller rimliga uppskattningar och enkla beräkningar kommer man dock, generellt, att hamna i en tämligen korrekt STORLEKSORDNING, vilket en ren gissning mer sällan gör.

Man får lov att säga att du behärskar något lovvärt Rolf, nämligen konsten att UPPSKATTA din omgivning...

MVG!

-Per

P.S. En utmärkt bok i ämnet enligt rubriken ovan finns att läsa av Lundafysikern Hans-Uno Bengtsson.



Insänt av Lasse
tisdag 2005-01-25, 21:14

M-Å
:-)


Insänt av Rolf G Gustafsson
tisdag 2005-01-25, 17:43

Talgoxar - populationsförändring över året
Jan-Olovs frågeställning om talgoxe är intressant. Lämnar här en starkt förenklad tankegång.

Enligt de senaste beräkningar som finns och som jag har tillgång till, visar på ett antal av 90 000 - 180 000 häckande par av talgoxe i Norrbottens län. Av förklarliga skäl går inget exakt antal att ange och låt oss därför anta att vi har ca 140 000 par (280 000 individer) av arten nu till våren. Utöver det förekommer det troligen även icke häckande fåglar men dem lämnar vi därhän då deras antal troligen är försumbart.
Dessa 140 000 par är också det lägsta antalet talgoxar vi har någon gång under året, d v s ungefär i början av maj.

Talgoxen är förmodligen den bäst studerade mesen i Europa och det finns mängder av information över häckningsförloppet hos arten. Ofta lägger arten 2 kullar men vissa populationer lägger endast en kull om året. Jag är inte helt säker på att våra Norrbottniska talgoxar alltid lägger två kullar (tidsbrist i norr och nordväst) så låt oss för enkelhetens skull räkna på 1,5 kull per par och år. Det ger 140 000 x 1,5 = 210 000 kullar per år. Kullstorleken varierar om det är en omlagd kull (färre ägg än 1:a lagda kull) pga predation, eller ej. Variationen är stor, 7-15 ägg per kull, vi sätter 10 ägg per kull.

Ovanstående ger 210 000 kullar á 10 ägg ger 2 100 000 ägg lagda per vår/sommar i vårt län. Alla dessa ägg kläcks naturligtvis inte, dessutom lämnar inte alla ungarna boet levandes även om äggen kläcks. Häckningsframgången varierar mycket stort enligt litteraturen, beroende på väder, predation, biotop, störningar m fl faktorer. Svält anges som största skäl till att ungarna aldrig lämnar boet. Men många fågelarter av talgoxens storlek mister ca 50% av ungarna (inklusive ägg) redan i boet, så låt oss anta att detta även gäller för talgoxen. Kvar blir ca 1 000 000 ungar som lämnar boet i Norrbotten per år. De allra flesta av dessa ungar, förmodligen mer än 90 %, dör inom några veckor, återigen av svält, väder och predation som största orsaker.

De s k ”fria punktrutterna” Svenska häckfågeltaxeringen, visar på en svag minskning av arten över hela landet. Hos oss misstänker jag en svag ökning, då i form av en viss spridning mot NV, d v s in mot fjällskogarna. Men vi antar nu att stammen är stabil, d v s arten ökar eller minskar inte i antal (trots allt är förändringarna just nu de senaste åren små).

Om stammen är stabil dör 50 % av de könsmogna individerna (ettåringar, tvååringar, treåringar, osv) i snitt per år, d v s enligt vårt antagande ovan 140 000 individer (hälften av paren). Dessa 140 000 individer ska ersättas av ungar, så 140 000 ungar överlever av 2 100 000 ägg i snitt per år.

Ett annat sätt att se på saken är följande. Den äldsta kända ringmärkta talgoxen blev 15 år (The Birds of the Western Palearctic, Vol 7.). Men de flesta blir aldrig så gamla. Låt oss anta (igen) att genomsnittshonan blir 5 år gammal. Hon lägger då 75 ägg under sin livstid (enligt antagandet ovan om 10 ägg per kull och i snitt 1,5 kull per år). Av dessa 75 ägg ska 2 bli vuxna, könsmogna talgoxar (för att ersätta honan och hennes make som vi återigen för enkelhetens skull antar vara samma fast de troligen är en ny make var år) för att stammen ska hållas stabil. Med detta i minnet inser vi att den absoluta majoritetet av ungarna dör varje år.

Alla år ser naturligtvis inte likadana ut och variationerna är därför stora.
Siffrorna ovan är bara en mycket enkel bild av talgoxens liv och leverna men ger dock en storleksordning åt problemet.

Talgoxen är en art som gynnas av närheten till oss människor. Vi matar dem under vintern och detta är skälet till de överhuvudtaget finns i vårt län i det antal som vi har. Talgoxen är en raritet i de fjällnära, avlägsna skogarna men finns efter t ex ”Vägen Västerut” mot Stora Sjöfallet där boningshus finns och man matar dem. Däremot är arten extremt sällsynt en mil in i skogarna. Men det är just här jag ser en svag spridning under de senaste ca 10 åren. Jag är rädd att talgoxen kan konkurrera ut bl a lappmesen i kampen om boplatser, då de naturliga boplatserna (gamla hackspettsbon) är få i ödemarkerna. Talgoxen får gott stöd av oss människor som sätter upp holkar åt dem och vintermatar dem. Så våra goda gärningar mot vissa fågelarter kan missgynna andra arter.



Insänt av <matsake.bergstrom@swipnet.se>
tisdag 2005-01-25, 15:42

Till Lasse
No problems! Man ska göra precis som man själv vill och känner det.
Humor har jag dessutom väldigt gott om, hela kroppen full med ämnet i fråga.


Insänt av Lasse H
tisdag 2005-01-25, 11:32

Till Mats-Åke:
Jo nog finner jag mej själv jaga kryss också även om jag försöker (förmodar jag, framgångsrikt) undvika att låta det ta överhanden. Det roligaste är när det kommer en ny art och hälsar på på fågelbordet. Men visst jagar man man ibland, fast nog tror jag ändå det en av tjusningen är t.ex när man ser årets första flock ljungpipare i sjöparken bara ett stenkast bort, eller varför inte nåt så enkelt som årets första lilla grönbena som försynt "testar" fotfästet i vassen. sen kanske man börjar "jaga" lite. ;-). Det här låter säkert banalt för proffs som de flesta av er nog är, men jag är ganska ny på det här och tycker det är en upplevelse att se och kunna artbestämma en ny art även om den i dom stora sammanhangen är hur "ordinär" som helst. Den är iallafall ny för mej :-)

PS. hoppas inte misstolkade (och jag har en känsla av att du nog inte gjorde det) mitt lilla syrliga senaste inlägg, det var bara en "uppföljning" till din kluriga frågeställning - och förhoppningsvis i samma anda.
Hälsningar
Lasse


Insänt av Ulf P Eriksson <ulfpeson@bredband.net>
måndag 2005-01-24, 14:32

Tack för Tofsmes
Hej Peter Ö jag fyllde på lite hamp och ett par små talgkulor i din skogsmatning vid Kvavasträskvägen som tack för Tofsmesobsen. Hälsar Ulf P


Insänt av Jan-Olov Johansson <jan-olov.johansson@telia.com>
måndag 2005-01-24, 13:39

Talgoxar - populationsförändring över året
Hej,

En arbetskamrat kom nyss in och berättade att han sett en talgoxe som verkade illa däran, och ställde med anledning därav frågan: "Hur många talgoxar dör på en vinter". Det där kunde jag ju inte svara på på rak arm, men lovade återkomma.

Så, är det någon som kan svara på följande frågor:

1) Hur många talgoxar har vi "som minst" i Norrbotten (länet)? Det borde väl vara i april - maj, innan årets kullar börjar kläckas.

2) Hur många "nya" kläcks/blir flygga varje år.

3) Hur ser dödligheten per säsong ut, andel och orsak. Jag antar att de flesta dör under sommaren/hösten, när det dels finns många små oerfarna ungar, och dels finns fler rovfåglar.

Sen antar jag att antalet "nästa" april/maj är ungefär lika med året innan.

Det var väl nåt att bita i. Ser fram emot mer eller mindre välgrundade svar/funderingar/spekulationer.

mvh,
/Jan-Olov J


Insänt av Roger Söderström
fredag 2005-01-21, 20:53

***Talgtittarturen INSTÄLLD!!!***
Den planerade exkusionen på lördag är inställd pga att militären har skjutningar på Bodens södra skjutfält!


Insänt av Mats Bergquist <mats.bergquist@bd.lst.se>
onsdag 2005-01-19, 12:58

Vårvindar friska
Hej!

Efter en något blåsig och bitvis plaskig promenad runt stigarna på Gültsaudden, kan jag bara fråga mig: "Var é dom"?. Jag menar exempelvis årets första gråtrutar. Det känns som om de vore på väg i friska sydvindarna. Men de gör väl klokast i att inte ha så bråttom norrut. Rätt som det är har meteorologerna hämtat hem polatrakternas alla iskalla och stillaliggande högtryck. Vi får i alla fall glädja oss åt att elmätaren snurrar relativt långsamt.

Angående snötäcket i de sydvända tallbackarna på "Udden", kan meddelas att det bitvis är tunt och med uppstickande blåbärsris.
/ Mats


Insänt av Bengt Larsson <bengt.larsson@ebrevet.se>
söndag 2005-01-16, 18:42

Länk till sida om gråsiskor.
http://web.telia.com/~u15702529/altindex.htm
Här kommer länken till sidan till han som hittade siskan som var ringmärkt i Kina.


Insänt av Lasse
torsdag 2005-01-13, 14:54
Webbadress: http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,587953,00.html

Inte illa...
...gjort av en liten gråsiska - se länken i hemsidekolumnen..


Insänt av Urban Lundström <urblun-4@student.ltu.se>
fredag 2005-01-14, 17:37

Evenemang i Piteå?
Hej! Är nyss inflyttad till Piteå och undrar om det finns någon skådarförening i "stan", alternativt om det finns planerat några evenemang under våren 2005?




Insänt av Elsa Rensfeldt Larsson <elsa.rensfeldt@kuriren.com>
fredag 2005-01-14, 10:33

Har landat!
Nu var hon rolig, Maiken! Och jag vill bara bifoga att Den "har landat". Lavskrikan väntar i detta nu på att sättas på sin istron. En vacker fågel och barnen blir jätteglada. Hit kan nu fågelintresserade lärare och dagispersonal ta sina klasser så de i pedagogiskt och ornitologifrämjande syfte kan visa upp länets landskapsfågel.

Hälsningar Elsa



Insänt av Maiken Arvidsson <maiken.arvidsson@telia.com>
fredag 2005-01-14, 07:26

Mot Luleås stadspark!
God Morgon alla X-sugna i Luleå!
På morgonen idag, fredag, får Du chans till ett "iskallt" X. Men stressa inte, pippin väntar troget på alla skådare ända tills VårHerre låter milda vindar förpassa den till "de sälla jaktmarkerna".

Hälsar
Maiken


Insänt av Lasse
torsdag 2005-01-13, 14:54
Webbadress: http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,587953,00.html

Inte illa...
...gjort av en liten gråsiska - se länken i hemsidekolumnen..

:-)


Insänt av Ulf P Eriksson <ulfpeson@bredband.net>
måndag 2005-01-10, 13:51

Fågelmatningsinnehavaren
Var en tur till Gäddviksströmmen idag, då stannade jag till vid matningen vid gångvägen vid Sundet i Gäddvik och konstaterade att den var rensad på fågelmat, så jag fyllde på frön i huset som jag hade i bilen och tog bort plastpåsarna som hade inehållit talgboll eller nötter. Den behöver nog underhållas bättre! (Matningen där Tofsmesarna brukar vara)! Hälsar Ulf


Insänt av <matsake.bergstrom@swipnet.se>
måndag 2005-01-10, 08:09

Skåda dig själv
Tack hr Lasse för klargörande av fråga. Man undrar ju ibland själv vad man hållit på med i alla år,olistat.
Har en känsla av att det är mer
krys(slis)tat nu än förr i tiden.


Insänt av Jan-Olov Johansson <jan-olov.johansson@telia.com>
söndag 2005-01-09, 23:35

Sommaraktiviteter
Hej alla Lulebor (i första hand).

Vilka aktiviteter vill ni se i sommarprogrammet? Mattias ordnar som vanligt räkningar vid Ersnäs/Alvik och en 1:a-maj-exkursion ska vi väl fixa, men vad mer?

Sångarspaning?
Pungmesparty?
Nattskärremangling?
Skärgårdsspaning?
Tornbygge/restaurering?
Holksnickring?

Maila era förslag snarast till mig (kontaktperson för Luleå kommun).
Innebyggare i övriga kommuner tar lämpligen kontakt med sina kontaktpersoner, men korsbefruktning är såklart alltid välkommet ;-)
/Jan-Olov J


Insänt av Lasse
söndag 2005-01-09, 02:38

Sv: Navelskådning;
Eeeh nej hr Bergström, forvisso inte. Microbirding är förståss när man kör ner fåglarna till lämpligt format i micron (5-12 minuter (beroende på art) på högsta effekt). Sen lämpar dom sej utmärkt för noggrannare iakkttagelser medelst t.ex tubkikare eller helst kamera med oanade vidvinkelgenskaper. Akta bra så du inte får ev. omicrade fjädrar i näsan.

mvh Lasse


  « Föregående 20       Nästa 20 »