NOF-Forum

Välkommen till NOF-Forum, ett fritt och oberoende forum för diskussioner om föreningens principer, arbetssätt, publikationer mm.
Vi vill särskilt påpeka att personangrepp och inlägg som inte håller sig till ämnet samt de inlägg som väcker anstöt är inte välkomna och kommer att tas bort. Var snäll och respektera detta!

Skriv ett eget inlägg

Sökning:


Insänt av Robert Sandberg <robert.sandberg@bd.lst.se>
onsdag 2005-04-20, 10:37

Naturreservat Tervajänkkä i Haparanda
Hej!
Jag jobbar på länsstyrelsen och håller på att skriva ett reservatsförslag för ett område ca 8 km NV om Haparanda. Området ligger öster om myren Tervajänkkä, vid Hepojänkkä-Joukhaisenjänkkä. Jag vet att området har höga ornitologiska värden men jag skulle gärna vilja komma i kontakt med någon med mer kunskap om fågellivet i det här området.
Om det är någon som dessutom vet något om intressanta kärlväxter eller intressant information om området i övrigt så är jag tacksam även för den. Maila eller ring 0920-96138.
/Robert


Insänt av Lars Sandberg <l_sandberg@hotmail.com>
tisdag 2005-04-19, 21:07

Det var bättre förr...

... i alla fall om man tänker tillbaka till våren 1995!

Minns ni hur det var den våren? Soliga men svala dagar, och kalla nätter.
M.a.o. sträckte det mycket fågel på dagtid, fåglar som sedan koncentrerades på relativt få och små öppna mark- och vattenytor. Här i Öjebyn var det en saaaaagolik koncentration av fåglar i Storstrandsvaken, speciellt på kvällarna då det var dags att söka nattläge. (Jag minns en kväll då jag räknade in ca 900 STORSPOVAR, för att nämna endast en art, som samlades på isen för att invänta nästa dags födosök i markerna i pitebygden. Det började med några hundra spovar- bara det en bra siffra!-men för var dag som gick fyllde det på söderifrån, utan att speciellt många drog iväg norrut.)

Det känns lite grann som om det är det läget i vardande igen nu... Kanske inte riktigt lika utpräglat, men känslan finns där ändå när jag ser på prognoser och det faktiska läget ute.

Dessutom påminner en sak till om våren 1995, nämligen det faktum att åkrarna i Ersnäs-/Alviksområdet då liksom nu är en vecka senare än åkrarna här i Piteå. Det torde betyda att det skulle kunna slamma upp rejält med fågel f.a. i södra Luleå kommun, eftersom Aleåns närhet under kortare eller längre tid blir den absoluta stoppen/ slutet på den ryssja som fåglarna råkar in i på sin väg norrut...
Alltså, först en kanalisering i Piteå kommun och sedan en koncentration i de södra delarna av Luleå kommun- Mums,tycker jag...!

Vad fåglarna tycker är mer oklart. Kanske trivs de inte med de svala nätterna och de endast långsamma förbättringarna födosöksmässigt. Eller så härdar de bara ut, i väntan på det som för dem är bättre men som för oss skådare inte alls är så trevligt: Snö- och istäckets definitiva uppluckring och så småningom slutliga försvinnande...

Nåväl, vi får se vilket förlopp det blir framöver. För egen del nöjer jag mig i nuläget med att verkligen SER ut som en bra start på något som kan bli ännu bättre så småningom!
I morgon bitti tänker jag dessutom ta del av det som då gäller, vid Södra Armen, och inte tänka på vad som var eller vad som kanske kommer, utan bara ta del av morgondagens nu.

Vem vet, kanske larmar jag också ut en vilsedriven och hitblåst ALKEKUNG eller någon annan ensammen stackare med hemvist längre norrut. Som vindarna har varit ett tag nu, känns det inte helt otroligt att det skulle kunna hända.

Vi får se vad morgondagen bjuder i Piteå kommun.../Lars i Öjebyn.


Insänt av Per Hansson, VOF
måndag 2005-04-18, 23:16

Nu kan Du tycka till om Botniabanan genom Umedeltat
Hej skådarbröder och -systrar i norr!

SVT gör just nu en undersökning om Botniabanan och Umedeltat på sin hemsida:

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=2516

På fredag beslutar miljödomstolen huruvida Botniabanans genom Natura 2000-området Umeälvens delta och slätter är förenligt med Miljöbalken.

Vad tycker Du, ska järnvägen få dras där? Gå in på SVT hemsida eller klicka på länken.

Sprid gärna detta vidare på hemsidor och epostlistor!

Varför ska just Du rösta? Inte för att påverka ledamöterna i miljödomstolen, utan för att visa att Du bryr Dig.

Snart är Norrbotniabanan på gång - låt inte samma dåliga beslutsunderlag leda till samma misstag som i Umeå!


Insänt av Roger Nordmark <roger.nk@telia.com>
måndag 2005-04-18, 22:22

Intoxikerade Tofsvipor.
Hej.
En dam i min frus bekantskapskrets berättade häromdagen att på gården i ett villaomr. i Sö.Svartbyn Boden händer det roliga saker. Hon låter paradisäpplena hänga kvar i trädet under hösten. Under senaste veckan besökte TOFSVIPOR trädet. På det blev det en riktig fest på jästa äpplen. Vissa vipor blev så dragna att de hade problem att lyfta. Party hade de tydligen!
/Nk


Insänt av Mattias Nordlund <zoloft72@hotmail.com>
söndag 2005-04-17, 11:44

Ang. Norrbotniabanan
Hej!

På tisdag den 19/4 håller Banverket ett samrådsmöte i Luleå gällande delsträckan Piteå-Luleå.

Den 20/4 gäller dito i Norrfjärden.

Möteslokaler (Källa; Annons i Norrbottens Kuriren 16/4):

*Luleå Stadshotellet;18.30 Konferensrum Gammelstad

* Norrfjärden:18.30 EFS gården.

Banverket håller öppet hus med bl.a kartskisser och information från 15.00 på resp. plats. I Luleå dock konferensrum Notviken.

Synpunkter skall vara Banverket till handa senast 20/5.

NOF arbetar med frågan.

Om du har frågor eller information i ”fågelsammanhang” hör vänligen av dig till undertecknad. Jag sammanställer observationer gjorda i områdena Alvik/Alviksgården/Ersnäsfjärden/Möröfjärden/Lilla Möröfjärden.

Om Du har äldre observationer av t ex en ovanligt stor flock brushane eller ovanligt stora flockar av andra fågelarter i nämnda områden så vänligen meddela/rapportera de uppgifterna till mig. Senast 15/5!

Mail enl. ovan alt. telefon 070-685 46 26/ 0920-224135

Mattias Nordlund



Insänt av Peter Nilsson - Dar es Salaam, Tanzania <peter@medit.se>
fredag 2005-04-15, 20:42
Webbadress: http://www.communique.se/medit/tanzania/

TANZANIA
Vänner

Nu börjar dagen för returen till Norrbotten att närma sig men fortfarande finns det lite tid för exkursioner. På adressen ovan finns bilderna från den senaste safarin publicerade.
Det finns fortfarande småspov, gluttsnäppa, drillsnäppa, törnskata och ladusvala kvar här nere i Dar men det är nog inte många veckor innan de kommer upp till er.
Vi syns lagom till höststräcket!

Hälsar Peter från Dar


Insänt av Jan Henriksson <jan.henriksson@snf.se>
torsdag 2005-04-14, 13:24

Larmlista?
Hej
Har upptäckt att det finns en hel del observationer de senaste veckorna av en del sällsyntare fåglar. Det jag funderar över är om det finns någon fungerande larmlista kvar i länet? För min telefon är i a f helt tyst...


Insänt av Rolf G
torsdag 2005-04-14, 09:59

VIDESPARV och MYGG
Jag har hört ett rykte som säger att myggen ska bli extra stora och besvärliga vid Mossabäcken redan i början av juni i år. De vill visst också se videsparven. :) :)


Insänt av Lars-Erik Nygren <lars-erik.nygren@telia.com>
onsdag 2005-04-13, 20:57

Videsparv igen
Hej och tack till Mattias Nordlund för snabbt och bra svar! Sophie Enbom på Falsterbo fågelstation svarade också direkt till mig med ungefär samma förslag. Det får bli en tur i mitten av juni, hoppas bara att myggen inte är för svåra.
Vänliga hälsningar
Lars-Erik Nygren


Insänt av Rolf Lahti <rolf.lahti@hem.utfors.se>
onsdag 2005-04-13, 18:03

Vete, vapen och Virus
Vete , Vapen och Virus är en läsvärd ahaaupplevelse

Författare: Jared Diamond
ISBN 91-7297-507-5


Insänt av
onsdag 2005-04-13, 12:55

Dynamik
Hej!

Allan B skriver;

"Dynamiken är en förutsättning för evolutionen och de arter som inte kunnat anpassa sig till nya förhållanden har dött ut"

Vad betyder dynamik för dig Allan? Att tjädern måste anpassa sig till skogsbruk och jakt för att klara livhánken?

Just nu råder ett förhållande där djur/fåglar sålunda skall anpassa sig till att gevärskulor är farliga!? Det tror jag ungefär lika mycket som på jultomten....

Ang. Nya förhållanden; gevärets historia med krutet från Kina fick rätt dramatiska konsekvenser för såväl djur som människa. Hur är det med historian?

Gällande människosyn och huruvida vi lever i samklang och är en del av naturen: Människans obalans, ffa att vi i väst har ett försprång gentemot s k U-länder betr utbildning, vård omsorg mm , startade för länge sedan.

Vilken historia-skola man väljer att följa är subjektivt.

Själv väljer jag "Vete,vapen och virus". Vilket är en bok jag varmt kan rekomendera Allan att läsa och sedan komma och tala om balans och att leva med naturen.

Mina debatter här på NOF-net tar jag själv både med ironi och lite allvar. Så är det med seriositeten! Vad fasen det är ju ett debatt-forum på en föreningshemsida.

Mattias Nordlund


Insänt av Rolf Gustafsson
onsdag 2005-04-13, 12:22
Webbadress: http://www.naturvardsverket.se/

Jakt på sångsvan och storspov.
Angående följande frågor som dykt upp här.

"Det har från jägarhåll framförts önskemål om att få möjlighet att jaga ex.vis sångsvan och storspov.Hur ställer sig ornitologen till sådana ideér?"

De som har FÅGLAR I NORRBOTTEN kan läsa i artiklarna om sångsvan (1997 eller 1998), då sångsvanen var riksinventeringsart. Där skriver jag och Susanne Backe lite om jakt på sångsvan. Där kommer även SOF: s dåvarande ordförande till tals. Läs och se att ornitologer faktiskt bryr sig i dessa ämnen.

Storspoven är idag rödlistad av naturvårdsverket och kommer därför med all sannolikhet inte att tillåtas jagas. Observera att rödlistan (sammanställs av artdatabanken och beslutas av Naturvårdsverket) till stor del beror på ornitologers inventeringar och bedömningar. Så även här gör ornitologer insatser genom att inventera.

Så dra ert strå till stacken.

En ny rödlista kommer ut i år. Den kommer att publiceras på Naturvårdsverkets hemsida i maj 2005. nu finns listan för år 2000 utlagd där. Se länk.


Insänt av Rolf Gustafsson
onsdag 2005-04-13, 12:10

Ras eller typ
Angående Lars S: s funderingar kring heuglini-trutar så är det nog bara att konstatera att de är på gränsen till omöjliga att skilja från graellsi-typ i områden där båda förekommer. Dels finns ett överlapp i storlek mellan raserna, dels även hos honor och hannar med avseende på storlek av respektive typ. Att bara typa truten till heuglini på storlek är ingen bra väg att gå. Naturligtvis kan vi misstänka att det rör sig om heuglini eftersom deras häckningsområden ligger nära. Men som Lars själv skriver så ser han ju själv 3 olika raser/typer på samma gång, alltså förekommer alla raser/typer hos oss, eller är det individuella variationer.
För er som är intresserade kan jag rekommendera den nyreviderade versionen av GULLS (har glömt den exakta titeln). Där finns de minimala skiljande karaktärerna beskrivna väl. Men som sagt i områden där alla raser kan förekomma är det nog bäst att vara försiktig i att bestämma dem helt. Men ”heuglini-typ” är en bra benämning.


Insänt av Rolf Gustafsson
onsdag 2005-04-13, 11:43

Konkreta handlingar
Kan meddela att jag just nu skickat förslag till svar till miljödomstolen angående vindkraft på Sjisjka i Gällivare kommun. Förslaget är skickat av NOF: s fågelskyddsgrupp till NOF: s styrelse (vars slutliga svar kommer att ses på hemsidan här efter den 22 april), Västebottens Ornitologiska Förenings, SNF Gällivare samt till Sveriges Ornitologiska Förening: s styrelse.

Som ni ser av Jan-Olovs och Oves inlägg har det även hänt en del annat under senare tid.

Läs gärna även "DETTA ÄR NOF" och årsberättelserna så ser man att trots få människor så gör vi ganska mycket.

Nu kommer Bottnia-banan att gälla för en tid fram över.

Som alltid med konkreta handlingar behövs folk. Det är lätt att komma med förslag på åtgärder. Men fåglarna behöver mer människor som bryr sig och tar tag i ärendena. NOF har idag en handfull personer som arbetar med fågelskydd genom fågelskyddsgruppen.

Men vi behöver mer händer så är ni intresserade hör av er till mig eller Ove Persson.

MVH
Rolf



Insänt av
onsdag 2005-04-13, 08:45

Årsmötesskrivelsen om gammelskogar...
... som Ove nämner nedan har även omnämnts i Kuriren i artikelform.
/Jan-Olov J


Insänt av Allan Bergström <s.allan.bergstrom@telia.com>
onsdag 2005-04-13, 07:42

Till Mattias N (och Rolf G)
Bra att du Mattias kommit till insikt om att dina inlägg i den här debatten spårat ur. Du skriver:

"Men visst har Mats-Åke rätt i att försvaret av kråkfåglar nu må hända gått över styr från min sida!! Jag menar det!
Och visst ser jag världen subjektivt som Rolf L nämner. Vi är alla färgade av våra värderingar vare sig vi vill eller ej.
Jag skall banne mig skärpa mig och arbeta fram en del frågor kring and och skogsfågeljakten!
Men det blir i höst.
Var var det jag började? Äsch, sak samma ;-)"


Var du började? Jo, det var följande inlägg från min sida som utlöste denna rasande aktivitet från dig:

”Som ornitolog bör man väl inte bli upprörd över att de ökande stammarna av kråkfåglar får decimeras genom jakt. De är ju de främsta predatorerna på ägg och ungar av andra arter. Se f ö professor Vidar Marcströms klassiska forskning på Rånön och Bergön i Kalix skärgård.”

Om en debatt ska ge något bör man hålla sig till ämnet och inte komma med allehanda ogrundade spekulationer om meddebattörens grumliga avsikter. Jag offentliggjorde min grundinställning senast vid NOF:s årsmöte, men eftersom du inte var där kan jag upprepa det väsentligaste:

Homo sapiens har enligt senaste fynden existerat på jorden ca 195.000 år. Nästan hela den tiden var våra förfäder jägare och samlare. För 8.000 år sedan övergick de till ett liv som bofasta jordbrukare. Industrisamhällen växte fram för 200 år sedan och ännu 1950 var en majoritet av den svenska befolkningen bosatt på landsbygden. Informationssamhället har bara något decennium på nacken, i nuvarande form endast några år. Genetiskt är vi dock fortfarande till kropp och själ skapta som jägare och samlare.

I en insändare i NK för någon månad sedan påstods att människan inte tillhör naturen. Naivt! I en del av dina inlägg läser jag in samma inställning, att vi bara ska sitta vid sidan om och låta naturen sköta sig själv. Men människan är jordens framgångsrikaste däggdjursart och den som i särklass påverkat miljön mest, på gott och ont. Odlingslandskapet och även de förhatliga kalhyggena har exempelvis missgynnat vissa djurarter, men faktiskt gynnat andra.

I naturen råder aldrig jämvikt. Dynamiken är en förutsättning för evolutionen och de arter som inte kunnat anpassa sig till nya förhållanden har dött ut. Generalister (bl a kråkfåglar) klarar sig bättre än specialister. För arter med hög reproduktionsförmåga har jakt eller inte jakt ingen betydelse för numerären. Vid någorlunda jämnt bestånd är det ju ändå bara två individer kvar till nästa år. Var tar alla de andra vägen?

Alla ickevegetarianer som kritiserar jakt bör ställa sig frågan var köttet de äter kommer ifrån. Även om Mikael Hugossons aktiviteter i Alvik har en synnerligen positiv betydelse för fågellivet i vårt kustland, så föredrar jag viltkött framför gris från hans stall. Jag lossar inte många skott per år, men när jag äter vilt gör jag det med gott samvete. Inte minst i kontrast till den kraftigt ökande transporten av levande djur kors och tvärs genom Europa och även mellan kontinenterna inom ramen för vansinnesprojektet EU!

Nu vet du var jag står, Mattias! Fortsätt gärna att debattera, men med den skärpning du utlovat. Ditt brinnande engagemang råder det inget tvivel om och den varan har vi för litet av i dagens samhälle! Har du läst VM:s rapport ännu?

Till Rolf G: Beträffande Häckfågeltaxeringen står faktiskt följande i ingressen. Rätt ska vara rätt:

”Rutter från hela landet är med i materialet, men huvuddelen är från södra Sverige, varför resultaten främst speglar populationsförändringar i södra delen av landet.”

Vi ses i vårmarkerna!






Insänt av Ove Persson <ovepers@telia.com>
tisdag 2005-04-12, 22:38

Sveket mot gammelskogen och dess invånare
Följande uttalande togs vid NOF:s årsmöte. Brev har skickats till länets tidningar, till Länsstyrelsen och till länets samtliga kommuner.
Hittils har jag sett inlägget i PT. Hur är det i andra länstidningar? Fråga gärna efter inlägget.

Sveket mot gammelskogen och dess invånare.

Omkring hälften av de 245 fågelarter som regelbundet häckar i Sverige finns i våra skogar. Men skogen blir alltmer likformig och artfattig och trots att det inte på många hundra år funnits så mycket skog i Sverige som idag har skogens växter och djur aldrig varit så utsatta som nu. Nästan var tredje skogslevande fågelart står på den svenska rödlistan.
Genom årliga inventeringar vet man att relativt vanliga arter som gök, järnsparv, gransångare, talltita och trädpiplärka minskar i antal sedan minst tio år. Mycket talar för att även flera specialiserade och exklusiva arter som lavskrika, tallbit, sidensvans, lappmes och tretåig hackspett minskat kraftigt under senare tid.
Redan 1993 fattade Sveriges Riksdag beslut om förändring av skogsvårdslagen (SVL). Där anges tydligt att:
"Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls."
I december samma år raticifierade Riksdagen FN:s konvention om biologisk mångfald.
Behovet av skyddsåtgärder utreddes av miljövårdsberedningen och resultaten från alla utredningar och rapporter är entydiga:
avsevärda arealer produktiv skogsmark måste inom kort undantas från skogsbruk, annars kan inte den biologiska mångfalden i landet räddas. Staten ska ta ansvar och kostnad för detta.
Under våren 1999 beslutade riksdagen om 15 så kallade miljömål. Beträffande våra skogar anges att:
"Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas."
Efter att den miljömålskommitte´ som tillsatts för att föreslå etappmål presenterat sitt betänkande återkom regeringen i en proposition till riksdagen - "Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier" (prop. 2000/01:130 ). I propositionen lägger regeringen förslag på åtta delmål, varav det som berör skydd av skogsmark lyder:
"Ytterligare 900 000 ha skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år 2010."
För att få en bättre överblick över det statliga skogsinnehavet gav regeringen i juni 2002 Naturvårdsverket i uppdrag att bedöma naturvärdena på all statlig skogsmark. I slutet av januari 2005 publicerade Naturvårdsverket resultatet av inventeringarna som genomförts av länsstyrelserna runt om i landet. Rapporten pekar ut 885 områden, totalt 341 000 ha, statlig skog som innehåller höga naturvärden. Många områden ligger i Norrbotten, de flesta i inlandet och på gränsen till fjällnära skog.
Vår landshövding har i olika sammanhang framfört sin uppfattning att vi behöver inga fler reservat i Norrbotten. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att, tillsammans med Fastighetsverket och Sveaskog, besluta om vilka av dessa områden som kan avverkas.
Att avverka i de utpekade områdena motarbetar målet om biologisk mångfald och strider både mot riksdagsbeslut och undertecknade FN-konventioner.

Norrbottens ornitologiska förening , NOF, anser att
1. De utpekade områdena ska skyddas mot avverkning och avsätts som reservat.
2. En liknande inventering bör snarast genomföras på bolagsmark.
Stickprov visar att bolagen vid egna inventeringar missat 4 nyckelbiotoper av 5.

Norrbottens Ornitologiska Förening




Insänt av Rolf Lahti <rolf.lahti@hem.utfors.se>
tisdag 2005-04-12, 15:01

Apropå konkreta handlingar
Ett initiativ som någon kunde ta är att söka samarbete med jägarförbundet angående att tillsammans anordna kurs i att känna igen änder, i synnerhet i eklipsdräkt. Många jägare med dålig artkunskap (alltför många) klarar inte av att skilja närstående andarter åt, ens i goda ljusförhållanden och på nära håll. I skymning, gryning, motljus osv avlossa många skott som om de träffar gör jägaren till jaktbrottsling. Få vill ju medvetet göra ett lagbrott som dessutom kan få juridiska konsekvenser. Gäss och vitfågel är andra grupper att behandla. Samtidigt kan man ju ventilera andra synpunkter om fågelfaunana väl och ve. Samarbete före strid!


Insänt av Rolf Gustafsson
tisdag 2005-04-12, 13:39

En enkel fågelskyddsåtgärd
En enkel fågelskyddsåtgärd som ALLA fågelskådare kan göra omedebart är att lägga in sina observationer på SVALAN. Därmed får fågelskyddsgruppen (i NOF och SOF) och rrk ett bra underlag för fortsatt fågelskyddsarbete. Inte minst viktigt nu med tanke på Bottnia-banan och alla snabbväxande planer på vindkraftverk i skärgård och fjäll.

Bäst och enklast för var enskilt skådare är att lägga in alla observationer eftersom SVALAN är förberedd för både MÖRKNING av skyddsvärda arter samt sorterar ut de arter som är viktiga idag för fågelskydd (rapportmall).
Vidare kan vanliga arter av idag bli sällsynta i framtiden och det återspeglas då i SVALAN.

Även äldre observationer är mycket värdefulla.

Så regniga dagar, knappa in obsarna.


Insänt av Rolf Gustafsson
tisdag 2005-04-12, 12:57

Protester mot vikande fågelstammar
Jag håller inte med dem som i detta forum tycker det "värnas" för mycket om bara kråkfåglar men inte t ex skogshöns. Ni är bara dåligt informerade och pålästa.

Jag tycker vi NOF: are ganska ofta försöker göra något för skogshönsen och andra fågelgrupper. Finnträsks-frågan som bl a diskuterats av NOF: s styrelse och fågelskyddsgrupp. Likaså har det skrivits i "Fåglar i Norrbotten" om ämnet.

Bondön i Piteå skärgård är ett annat ämne.
Fjällfåglar diskuteras och skrivelser görs av styrelse och fågeslkyddsgruppen. T ex om natura 2000-områdena Persöfjärden och Möröfjärden, Sjisjka, om samebyarna ska ha rätt att förvalta Laponia etc etc. Flera av dessa skrivelser finns på NOF: s hemsida så läs dem gärna.
NOF är involverad i gås- och vadarinventeringar i Luleå kommun inför Bottnia-banans byggnation, osv.
Men trots att NOF hinner med mycket så behöver vi mer folk som vill arbeta med dessa frågor. Man kan börja läsa t ex skrivelserna jag nämner. Blir vi fler kan vi göra mer. Så väl mött fågelvänner.


  « Föregående 20       Nästa 20 »