NOF-Forum

Välkommen till NOF-Forum, ett fritt och oberoende forum för diskussioner om föreningens principer, arbetssätt, publikationer mm.
Vi vill särskilt påpeka att personangrepp och inlägg som inte håller sig till ämnet samt de inlägg som väcker anstöt är inte välkomna och kommer att tas bort. Var snäll och respektera detta!

Skriv ett eget inlägg

Sökning:


Insänt av Tomai
söndag 2006-01-08, 00:09

opz
Dagens fågel måste ha laggat sönder!, det stod att dom hade sett följande arter i stubba NP.

Men det har lagat till sig nu!

GÖK
DVÄRGSPARV
GLUTTSNÄPPA
GRÖNBENA
MOSNÄPPA
TOFSVIPA
KÄRRSNÄPPA
OSV...





Insänt av Rolf G Gustafsson
lördag 2006-01-07, 23:24

Känsliga arter
Om man rapporterar via Svalan så är alla arter där redan "försedda" med osynliga "känslighetskriterier". Om man lägger till häckningskriterier (de första 20 kriterierna under aktivitet) döljs känsliga arter automatiskt för alla utom rapportören själv. Olika kriterier gäller förstås för olika arter i skiljda delar av landet. Rrk (rätta mig gärna om jag förstått detta fel) och några till har dock tillgång till alla data men de sprider inte känslig information vidare.

En hökuggla som ses under icke häckningstid kan man ange lokal till även i detta forum. Hökugglor rör sig vida omkring denna årstid och det är inte ens säkert fågeln stannar på en plats mer än någon dag. Men det händer ju att de gör det.


Insänt av Rolf G Gustafsson
lördag 2006-01-07, 22:45

Hej Tomas
Jag säger inte emot dig. Men du får gärna förklara vad du menar? Obsarna ser helt normala ut i mina ögon. Men jag kanske missar något?


Insänt av Tomas Sandling
lördag 2006-01-07, 22:06

KONSTIGT!
Kolla på dagens fågel, lule lappmark.
Jag tycker att obsarna ser mycket märkliga ut!!!, någon som säger emot?
Peace out TomaJ


Insänt av Ingrid Sandahl <ingrid.sandahl@telia.com>
fredag 2006-01-06, 20:43

Uppdaterade Sandskärsdokument
Jag har lagt in uppdaterade dokument på Sandskärs hemsida.

I artlistan har de vetenskapliga namnen justerats så att de inte anger raser utan bara arter. En del år har lagts till och förekomstkoder justerats. T*** används bara för arter som setts en enda gång och som dessutom är långt borta från normalt utbredningsområde.

I ringmärkningslistan har ordningen ändras något så att den överensstämmer med ringmärkningscentralens artlista. Detta betyder att artlistan och ringmärkningslistan har något olika ordning.

Ett nytt återfynd har lagts till återfyndslistan. Det är den finska pärlugglan som kontrollerades på Sandskär i somras.


Insänt av
torsdag 2006-01-05, 06:52

Larmlistan
(info för den i larmsystemet/telefonkedjan oinvigde NOF-net läsaren)

NOF-larmlistan;
Fungerade/fungerar inte så värst bra då det tendera(r)-de att larmas godtyckligt (det fanns de som larmade när det passade dem själva men inte annars). Samtalskedjan gick så att det fanns en samordnare i kustkommunerna Pite, Luleå samt Boden som sedan i nedstigande led ringde intresserade under sig i kommunen.

Det fanns regler och en manual (bl.a vilka arter som bör larmas, vi önskade att folk ringde varandra men en del ignorerade detta och uteslutande skickade SMS istället) m a o dessa regler och manualen följdes godtyckligt.

De som inte följde det enkla men ej slaviska regelverket bör själv(a) veta det vid det här laget.

Det är sällan det blir rök utan eld.

Nu finns det en larmkedja och de som är med borde väl rimligen veta vilka de själva är. Annars blir jag fundersam...

Vi (jag & Andreas L) som fixade larmkedjan/listan har sagt att den var/är öppen för de intresserade som önskar få telefon vid någon udda fågelart i länet.

Uppenbarligen är det en fnurra på tråden någonstans ännu.

Mattias Nordlund


Insänt av Ingrid Sandahl <ingrid.sandahl@telia.com>
fredag 2005-12-30, 16:29

Ny information på Sandskärs hemsida
Det har kommit in en del ny information på Sandskärs hemsida. Där finns nu
1. Tabell över märkta fåglar vid stationen för alla år.
2. Uppdaterad artlista. Det finns även en excelversion avsedd att skriva ut på ett A4-papper.
3. Lista på främmande kontroller och återfynd 2003-2005. Tidigare fanns bara denna information fram till 2002.



Insänt av Monika Berg
fredag 2005-12-30, 15:56

Nedslagsplats ugglor
Jag trodde att nedslagsplatsens avtryck var något mindre än vingspannet på fågeln. Givetvis ger vingspannet en utgångspunkt vilken fågel som varit framme för ett skrovmål.
Är inte vingarna något hopkupande när ex uggla tar ett byte?
Fågeln i fråga hade släpat bytet in under stugan, gör ugglor detta?



Insänt av Rolf G Gustafsson
fredag 2005-12-30, 12:18

Fjällripa i träd
Under speltid, slutet av april och under maj månad kan man se fjällripetuppar spela från fjällbjörkar vid övre trädgränsen. Jag vill minnas att i ett nr av Vår Fågelvärld, för några år sedan, fanns det bilder från Kvikkjokksfjällen med just detta.


Insänt av Rolf G Gustafsson
fredag 2005-12-30, 11:57

Flyttande ripor
Jodå, flera ripraser (vi har minst 2 raser bara i skandinavien enligt vissa forskare) och arter flyttar. Men flyttningen är inte så lätt att förstå hos riporna, pga lite forskning (forskningen är i första hand lagd till jakt och ripor).

Jag har själv sett åtskilliga flockar med dalripa och obestämda ripor på 1960-, till början av 1980-talet på 200-1000 individer, alltid under höst och förvinter. (Mot en flock av ca 200 dalripor slog en ad jaktfalk en gång i Pessinki, Torne lpm, förvisso i oktober månad.) Jag har inte sett någon stor flock (> 100 ex) där jag är säker på att alla var fjällripa däremot.

I mina ögon ser dessa massflytt ut som de som utlöses hos fjällämmel, därmed inte sagt att det är så. Men trots dessa stora flockar av ripa så finns fjällripa kvar på kalfjället och dalripa i skogslandet (vissa dalripor finns naturligtvis på kalfjället oxå), då i mindre "familjegrupper". Så "flytten" berör inte alla individer.

Det är f ö svårt att säga om dessa flockar av ripa flyttar FRÅN oss eller TILL oss. Men de förekom (förekommer tyvärr ej mer i samma utsträckning) under goda föryngringsår av framförallt dalripa hos oss. Riporna i dessa enorma flockar är extremt vaksamma och skygga och svåra att komma nära.

Så även för ripor gäller nog samma "regler" som för jaktfalk och kungsörn man flyttar/flyger långt om maten tryter.




Insänt av Sara
fredag 2005-12-30, 11:55

ripor
Översättning =)

Jag har aldrig sett nån fjällripa nedanför kalfjället (obs med säkerhet, alla hinner man ju inte studera tillräckligt). Det vill säga att jag inte har sett fjällripa bland träd, för att vara extremt tydlig, utan gå in på fjällens olika zoner =).


Insänt av
fredag 2005-12-30, 11:31

Ripa
Sara skriver;

"Jag kan dock säga att jag hittills inte har sett någon fjällripa (med säkerhet) nedanför trädgränsen, bara dalripor."

Visst avses med "nedanför trädgränsen" nedanför kalfjället (d v s aldrig sett fjällripa utanför kalfjället)?

MattiasN


Insänt av Sara
fredag 2005-12-30, 11:26

fjällripa
Fjällripan befinner sig till största delen av vintern (och året) uppe på kalfjället. Det finns oftast områden som inte har snö på sig (låter otroligt), beror lite på läge och blåst. Men det finns låg växtlighet där som ripan hittar föda i (växtlighet som kan vara så låg som 1 dm hög, bla dvärgbjörk, men även bär och grässorter). Nu har jag inte varit i fjällen så tidigt som i januari, men februari och mars. Det vill säga innan solen har fått någon inverkan på snötäcket. Och ofta ser man fjällripor ovanför trädgränsen. Enligt böcker går dock även fjällripan ner till lägre nivåer om vädret är dåligt/födan täcks över. Jag kan dock säga att jag hittills inte har sett någon fjällripa (med säkerhet) nedanför trädgränsen, bara dalripor. Observera mina egna observationer =).


Insänt av
fredag 2005-12-30, 11:25

Jaktfalk
Tack Rolf för klargörandet!

Jag läser troligen för snabbt och svarar dito ibland

Mattias N


Insänt av
fredag 2005-12-30, 11:20

Ripa
Vill minnas att ripforskaren Mari(a) Hörnell(?) kommit fram till att ripor flyttar ganska långa sträckor, miltals, och det baseras på radiosändar-märkning. (och ja, hon är jägare och sponsrad av jägareförbundet)

Kommer ej ihåg om detta gäller fjällripa el. dalripa. Vill minnas att det blott stod "ripa" som ett generellt begrepp i artikeln.

Rolf du brukar ju vara bra på att söka reda på fakta. Kanske du kan ta dig tid att kolla upp detta?!

Mattias N


Insänt av Rolf G Gustafsson
fredag 2005-12-30, 11:16

Jaktfalk
Det är ju just det jag skriver i mina inlägg om jaktfalk Mattias, att de utökar sina flygrörelser i sök på föda (gäller även kungsörn). Min tanke med mitt första inlägg i detta ämne var att det redan innan denna "danske" jaktfalken dök upp fanns observationer som visar att fåglar äldre än 2K kan flyga/flytta långa sträckor under icke häckningstid. Det bekräftas f ö även av citaten ur BWP.

Läs om mina inlägg. Som jag sagt förut, vi är mer överens än du tycks tro Mattias.

Fjällripan äter vintertid frön, knopp, bär etc från gräsarter, starr, kråkbär, lingon, blåbär m fl arter som alla växer ovan trädgränsen, långt upp på kalfjället. Du hittar fjällripan på 1000 m höjd många gånger, även under midvinter dvs november-februari.

Jag har runt 100 dygn i snöbivack i svenska fjällen, därtill kommer flera tältturer. Bor aldrig i stuga eftersom man då missar en stor del av fågellivet som är nog "fattigt" denna tid på året. Och det är inte många gånger jag sett jaktfalk och kungsörn under midvintern i häckningsområdena.

Men för att upprepa mig, både jaktfalk och kungsörn finns där, om än mer spridda än under häckningstid. Under häckningstid är de ju bundna till häckningslokalen vilket de inte är i samma utsträckning under midvintern.

MVH


Insänt av
fredag 2005-12-30, 10:56

Föda
Jag kan mycket väl ha fel.

Men att tro att jaktfalken inte flyttar på basis av att födan tryter låter märkligt. De flesta, alla?, andra fågelarter insektsätare, bärätare etc är tvugna att flytta pga födan tryter.

Jag trodde att ripan huvudsakligen åt knoppar av björk, vide om vintern. Visar inte studier av spillning det? Vad äter de ovan trädgränsen?

Att falken lämnar HÄCKreviren är säkert sant men de är nog kvar i fjällen/nära fjällskogen och stapelfödan.

Vidare måste jag säga att du Rolf bygger mycket av dina antaganden på egna obsar och det är väl lika rätt som något annat upplevt.

Men kanske bör man vara lite försiktigare och betona att det rör sig om just dina obsar m a o det finns mycket som inte du vet trots stor fjällvana. Även om du är/varit mycket i fjällen så finns det luckor även i dina teser/påståenden.

Men jag har å andra sidan bara varit ca 7 dagar i fjällen i hela mitt liv!

Som Johan Ekenstedt sa mycket kvar att utforska om Jaktfalken.

Mattias Nordlund


Insänt av Rolf G Gustafsson
fredag 2005-12-30, 10:33

Fjällripor om vintern
Mattias skriver om jaktfalk och föda följande "beroende på att maten m a o riporna flyttar till fjällbjörkskogen om vintern." Detta är direkt fel Mattias.
Fjällriporna stannar huvudsakligen på kalfjället året om, under vissa väderförhållanden kan de söka sig nedåt i terrängen. Jag har själv jagat fjällripa under januari och februari under många år på 1970-talet och i början av 1980-talet. På många midvinterturer i fågelskådningens tecken är mina erfarenheter de samma. Man söker dem på ca 800 m höjd och däröver, m a o väl över fjällbjörkskogen, på kalblåsta marker där de kommer åt växtligheten. Och precis som jag skrev tidigare är det extremt sällan man ser jaktfalk under denna period. Så fjällripor stannar ovan trädgränsen till absolut största delen med avseende på antal och tid. De adulta jaktfalkarna utökar förmodligen sina jaktområden under denna tid, precis som de adulta kungsörnarna gör. Båda dessa arter är svårsedda midvintertid men finns naturligtvis där.


Insänt av Peter Nilsson <peter@medit.se>
fredag 2005-12-30, 10:28
Webbadress: http://www.nof.nu/bildgalleriet/julkalendern2005/kalendersidor/bonus.htm

Bonusbilder
I kväll vid 21-tiden publicerar jag de rätta svaren på bonusbilderna samt de som hade flest rätt. Fram tills dess kan ni skicka in förslag på rätta svar.

Bilderna hittar ni under länken ovan.


Insänt av
fredag 2005-12-30, 09:58

Holk
Det skall nog inte va några problem. Åter dock delvis beroende på vilka fåglar du byggt holken för.

Ekorre och större hackspett är väl största predatorerna på holkhäckande fåglar men med närheten till huset kan detta skrämma även dem vi´lket m a o kan göra närheten till huset till ett skydd.

Biotoperna kring huset/bostadsområdet d v s skog el buskar etc avgör givetvis vilka fåglar du får i holken.

Mattias Nordlund


  « Föregående 20       Nästa 20 »