NOF-Forum

Välkommen till NOF-Forum, ett fritt och oberoende forum för diskussioner om föreningens principer, arbetssätt, publikationer mm.
Vi vill särskilt påpeka att personangrepp och inlägg som inte håller sig till ämnet samt de inlägg som väcker anstöt är inte välkomna och kommer att tas bort. Var snäll och respektera detta!

Skriv ett eget inlägg

Sökning:


Insänt av Benny <benny@giron.mine.nu>
måndag 2005-11-14, 09:15

Siska
Tack för Sisk-analyserna.

Jag "behåller" den nog som Snösiska, har haft många klockrena Gråsiskor på samma lokal, och dom har samtliga varit generellt mörkare.

//Benny


Insänt av
måndag 2005-11-14, 09:03

Fenologi exemplet silltrut
Hej

Om jag kollar i Svalan rapporteringssystem så finns det i Sverige totalt ca 20 fynd av silltrut hittills under november månad. Möjligen avser ett par av fynden samma fågel.

Att tre ex finns i Kalix är extra intressant. Vilken ålder var det på fåglarna? Och var är bron över Kalixälven belägen undrar jag som oerfaren av Kalix fågel-lokaler.

Troligen är arten förbisedd pga likheten med den dräktmässigt ibland mycket lika gråtrutan (avser juvenila).

Silltruten är alltjämt mycket sällsynt i sverige i november. Även om ett mönster kan skönjas att arten ses allt oftare om senhöst/vinter än tidigare. Det kan troligen förklaras med att idag är måsintresset/id-kunskapen högre än förr.

Det vore bra om Thore Alm rapporterar fynden i Svalan.

Men kanske gör du som jag, sparar med att skriva in fynden till slutet av året (även om jag skrev in mitt fynd i Svalan i går e m)

Mattias Nordlund


Insänt av Rolf G Gustafsson
måndag 2005-11-14, 08:09

Snösiska?
Förutom de karaktärer Mattias nämner så ser jag inte några mörka/svarta spolstreck på de undre stjärttäckarna. Även det tyder då på snösiska, då gråsiskan har breda och oftast tydliga sådana. Hos snösiskan saknas de eller är väldigt smala.
Så även jag lutar åt snösiska. Den fluffiga dräkten kan bero på att fågeln burrar upp sig på bilderna.


Insänt av
måndag 2005-11-14, 07:44

Siska-bild
Lutar åt snösiska pga klen näbb och generellt ljusare dräkt än gråsiska. Mycket ljust ovan näbbfästet är väl en karaktär för snösiska om jag ej missminner mig.

Svårt att ö h t se huvudkaraktären d v s den vita övergumpen. Tycker mig se tendens till streckade sidor på ö g, dock ligger streckningen inom ramen för snösiska. Att ö g ej ses gör att jag ej dristar mig till att med 100% säkerhet arta fågeln.

Man får acceptera att alla siskor/fåglar ej går att artbestämma.

Mattias Nordlund, Luleå


Insänt av Andreas Livbom <andliv@spray.se>
söndag 2005-11-13, 22:24

Märksummor på Sandskär ånyo
Ingrids siffror nedan visar alltså att det 2005 fångades blott 50% så många fåglar som 2004 totalt sett, men om man tar hänsyn till antalet nät och antalet timmar man faktiskt kunnat märka var "relativa fångsten" 2005 82% av den 2004.

Blåsten har säkert visst inflytande även på det jag ovan kallar relativa fångsten. Den förklarar dock troligen inte hela underskottet 2005 jämfört med 2004. Vadarmärkningen är en så pass liten del av den totala märkningen att den inte borde kunna påverka totalresultatet nämnvärt. (Räkna lite till och kolla!)

Vad som däremot kan förklara underkottet är frånvaron av invasionsarter. Endast kungsfågel och stjärtmes gick ju till och detta i oktober. Varken mesar eller siskor har haft någon särskilt bra säsong på Sandskär 2005 (detta är min känsla, Ingrid kan kanske belysa med faktiska data).

Hösten 2004 var dock en av de bästa siskhöstarna någonsin. Man borde därför jämföra relativa fångsten för årets märkning på Sydön med långtidsmedelvärdet för relativa fångsten vid standardmärkningen på samma lokal och för samma tidsperiod. Juli- och augustimärkningen skedde ju tidigare i Östviken.

Genom att dela upp på olika arter, artgrupper och delperioder kan man, årecis som Ingrid skriver, förmodligen dra ytterligare slutsatser ur årets märkdata. För att få en indikation på häckningsframgången borde relativa fångsten av icke invasionsarter studeras särskilt, särskilt av de arter som är någorlunda vanliga på Sandskär under sensommar och höst och som företar en längre flyttning (till Medelhavsområdet eller längre bort). Även relativa fördelningen av 1K-fåglar gentemot 2K+ fåglar för dessa arter borde kunna skvallra om häckningsframgången i norra Skandinavien.

/A


Insänt av Benny <benny2giron.mine.nu>
söndag 2005-11-13, 22:11

Glömde länken
Snösiska eller Gråsiska?

http://orre.mine.nu/faglar/snosiska.asp

//Benny


Insänt av Benny <benny@giron.mine.>
söndag 2005-11-13, 22:10

Siska ?
Hej.

Blev osäker plötsligt.. hur säker kan man vara att följande bilder ÄR Snösiska och inte Gråsiska ?

Jag hade bestämt mig för Snösiska på "fluffig dräkt".. men vart som sagt osäker..

Vad tror ni ?

//Benny



Insänt av Ingrid Sandahl <ingrid.sandahl@telia.com>
söndag 2005-11-13, 21:00

Märksummorna på Sandskär
Efter kommentar av Andreas har jag tittat på antal fåglar per nätmetertimme. I år hade vi på Sandskär 57104 nätmetertimmar i den standardiserade märkningen och fick då 2631 fåglar vilket motsvarar 0.046 fåglar per nätmetertimme. Förra året hade vi standardiserat 94702 nätmetertimmar under motsvarande period och fick då 5276 fåglar vilket ger 0.056 fåglar per nätmetertimme. Även på Sandskär fick vi skapligt med kungsfågel och stjärtmes, även om vi inte kunde mäta oss med Fjäderägg. Sista veckan vi var där kryllade det av kungsfågel överallt på ön, men på grund av stark vind kunde vi bara ha ett fåtal nät igång.

För att diskussionen ska bli riktigt intressant behöver vi förstås titta på fångstsiffrorna art för art.


Insänt av Lars Edenius <lars.edenius@grubbe.com>
söndag 2005-11-13, 17:19

Inte dåliga märksummor överallt
Hej Ingrid (och andra intresserade)

Stora Fjäderägg hade sitt femte bästa år någonsin 2005, med drygt 9500 fåglar märkta. Lövsångare, bergfink och gråsiska, d v s typiska bulkarter, hade en dålig höst, och ännu i mitten av september pekade allt mot ett svagt år. Men kungsfågeln förändrade allt. Nästan 5000 fåglar märktes med toppdagar i slutet av september och runt 10 oktober. Vecka 41 märktes fantastiska 2600 fåglar på ön, utöver kungsfågel stora mängder blåmes, talgoxe och stjärtmes. Oktober har på senare år svarat för en allt större andel av fångsten på bekostnad av augusti. Det ska bli intressant att se om detta mönster upprepas nästa år.

MVH/Lars Edenius för St. Fjäderäggs fågelstation


Insänt av Ingrid Sandahl <ingrid.sandahl@telia.com>
lördag 2005-11-12, 22:11

Preliminärrapport Sandskär
Arbetet med att sammanställa sommarens märkning på Sandskär pågår för fullt. Vi kommer i år att hamna på lite över 3250 märkta fåglar av preliminärt 69 arter.(Korrekturläsningen är inte klar) Detta är ovanligt magert, särskilt med tanke på att bemanningen varit fullt tillräcklig. Det finns flera möjliga förklaringar till de låga märksiffrorna: 1. Ovanligt blåsigt väder som gjort det svårt att bedriva nätfångst. 2. Ovanligt mycket högvatten som gjort att det inte varit lika attraktivt för vadare att rasta som under mer normala år. 3. Dålig häckningsframgång. Även andra fågelstationer har noterat ovanligt låga märksiffror. Det ska bli intressant att analysera sommarens och höstens data mer detaljerat.

Om du är intresserad av att göra en insats i dataanalysen eller har några synpunkter på varför vi fått så lite fågel i är är du välkommen att höra av dig till mig.


Insänt av Ingrid Sandahl <ingrid.sandahl@telia.com>
lördag 2005-11-12, 16:44

Kirunareportage i Naturmorgon
I morse,den 12 november, sändes två reportage from Kirunatrakten i Naturmorgon. Det ena var ett reportage från fågelbordet vid Institutet för rymdfysik och det andra från en båttur på Sautusjärvi med Anders Lundkvist. Bägger reportagen spelades in i slutet av september. De kan avlyssnas på nätet
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/index.asp?ProgramID=1027
eller www.sr.se/P1/naturmorgon. Det första reportaget sändes mitt under den första timmen och det andra mot slutet av den andra timmen.


Insänt av Rolf G Gustafsson
fredag 2005-11-11, 15:38
Webbadress: http://www.bd.lst.se/default.aspx?propID=10005278

Tjuvjaktproblem i Nb
Se bifogade hemsida.
Det är dags att jägareorganisationerna tar problemet på allvar.


Insänt av <matsake.bergstrom@swipnet.se>
fredag 2005-11-11, 09:56

Känsliga arter....
Benny undrar vilka det kan vara.Om man enkelt säger så: Undvik först och främst att offentligt precisera alla ugglors och dagrovfåglars bo- och häckningsplatser i detta forum.
Det är många som läser fågelobsarna och vissa har säkert annat i kikaren än "rent" fågelintresse.
Förutom rovfåglarna finns många andra arter som är störningskänsliga på sina häckningsplatser och som av den anledningen bör skyddas från offentlighetens ljus.
Här kan man ju förslagsvis titta i förteckningen över arter tillhörande Statens vilt.


Insänt av Leif Bildström <calidris55@hotmail.com>
torsdag 2005-11-10, 18:18
Webbadress: http://home.swipnet.se/malafaglar/

Arjeplogaren som blev Bodensare.
Hej!
Följetongen om spetsbergsgåsens öde i Arjeplog är nu avslutad, åtminstone för Arjeplogs del.Gåsen infångades i dag med håv och sattes omedelbart i bil med destination Boden.Fågeln var enligt uppgift väldigt lugn och fann sig väl tillrätta i sin låda.Möjligen lättad eftersom den nu kan tillbringa vintern trivsamt och ombonat hos, om jag inte minns fel, Barbro någonting.
Få se om den drar upp till Arjeplog när det våras igen..


Insänt av Rolf Lahti <rolf.lahti@hem.utfors.se>
torsdag 2005-11-10, 17:03

Norska fågellokaler
Hej

Finns det någon bra hemsida som beskriver lokaler i Finnmark och Troms fylke?


Insänt av Benny <benny@giron.mine.nu>
torsdag 2005-11-10, 11:49

Spetsbergare
Jag hoppas nån tar hand om den och släpper den vid lämpligt tillfälle..

Jag har själv "haft" den uppe i Abisko.. känns lite extra.. det var en FIN gås..


Insänt av Stefan Holmberg <stefan@abborrtrask.se>
torsdag 2005-11-10, 08:05

Spetsbergsgås
Enligt dagens Norra Västerbotten så klarade Arjeplogaren gårdagens försök att bli infångad. Polisen skall dock försöka idag igen och då försöka med en håv. ( Under gårdagen andvändes ett lakan och händer ).
Fågeln tycks dock kunna flyga och om den fångas skall den transporteras till Boden och där få övervintra hos en legitimerad fågelskötare.

Vem det är bör väl ni mera kustnära skådare känna till.

Mvh / Stefan H




Insänt av Benny <benny@giron.mine.nu>
onsdag 2005-11-09, 22:27

"Känsliga arter"
Hej.

Jag funderar... står i "Senaste fågelobsarna" att man ej ska ange exakt lokal för "känsliga arter".

Såklart.. men tex jag som nybörjare har ingen riktig pejl på vilka arter som är "känsliga".

Kan man kanske tota ihop nån slags lista här på NOF med aktuella "känsliga arter" ?

Bara en fundering...

//Benny



Insänt av Rolf G Gustafsson
onsdag 2005-11-09, 14:57

Inplantering av fjällgäss.
På Zwerggans hemsida står det följande:

Övervintringsområdena i Tyskland administreras av Biologiska Stationen i Wesel. Här kan fjällgäss övervintra inom ett område som har skydd via EU:s Fågeldirektiv. Nästföljande år kan fjällgässen flyga tillbaka till Lappland utan hjälp från människan. Senare kommer de att återvända till Tyskland med sina ungar.
Slut citat.

Om de nu återvänder med sina ungar innebär det väl att de häckat? Eller? I mina öron är detta inplantering. Då är det viktigt att ”rena” fjällgäss använts. Sådana finns inte idag. För att insamla och avla fram ”rena” individer behövs tid och det är det jag menar med ”att skynda långsamt”. När vi har "rena" fjällgäss kan vi sätta ut dem. Att fjällgåsen behöver hjälp är vi alla överens om.

Sedan är alla inte överens om fördelarna med att "ändra" flyttvägarna för fjällgässen. Det är inte otvetydiga bevis som nämner Tyskland som naturlig övervintringsplats för fjällgåsen.

SOF: s pressmeddelande innehåller följande:

Det nu aktuella tyska utplanteringsprojektet har mycket lågt stöd både i Sverige och internationellt. I Finland och Norge är projektet starkt kritiserat både från myndigheter och från naturvårdshåll. Projektet har heller inget stöd från den internationella fågelskyddsorganisationen BirdLife international, och i Sverige har SOF tillsammans med Svenska Naturskyddsföreningen gemensamt avstyrkt projektet. Vidare pågår just nu arbeten i Sverige och internationellt att ta fram åtgärdsplaner för fjällgåsen att dessa tillåts att fullföljas innan nya initiativ till projekt startas. Det är viktigt för fjällgåsens bevarande att arbetena samordnas internationellt eftersom gässen rör sig mellan länder.



Insänt av Per Hansson <pha@glocalnet.net>
onsdag 2005-11-09, 13:57

VOF:s fjällgåsvision
I VOFs remissvar skerv vi följande. Jag tar tillfället att sprida vår syn i detta forum.
_______________________________

Uppmaning och vision
VOF vill uppmana alla inblandade parter, särskilt de ansvariga myndigheterna, att snarast starta ett storskaligt inplanteringsarbete. Då krävs att ett nytt avelsmaterial tas fram. Här är vi helt eniga inom Sveriges, Västerbottens och Norrbottens ornitologiska föreningar, vilket framkom i den gemensamma skrivelsen i september 2005. Sverige, Norge och Finland har de resurser som krävs för att ta fram en optimal avelspopulation. Särdeles viktigt är då att Norge drar sitt avgörande strå till bevarandearbetet och samlar in ägg/ungar från Finnmark, medan det finns kvar några fåglar. VOF kan inte stödja argumentet att populationen i Finnmark är för liten för att ”tåla” insamling av ägg. Inget vore mer olyckligt än att denna spillra dör ut utan att ha säkrat några av sina gener i en avelsanläggning. VOF anser att påståendet att den lilla spillran skulle betraktas som en egen delpopulation och särbehandlas i bevarandearbetet bör skärskådas vetenskapligt. Då anser vi att en bredare kartläggning av populationsgenetiken i det forna utbredningsområdet – inklusive södra Lappland – blir nödvändig.

VOF har en vision om hur den snart stundande storskaliga återintroduktionen i Fennoskandien skulle kunna gå till: OF bidrar med lättviktsmetoden och det logistiska kunnandet medan de fennoskandiska ländernas myndigheter tillsammans med det Fennoskandiska Fjällgåsprojektet och svenska och finska erfarna uppfödare, bidrar med en ny och genetiskt oantastlig avelspopulation (> tre olika platser längs de gamla flyttvägarna, t ex Lycksele Djurpark i AC län). Tillsammans ser vi till att jakten på bläsgås upphör på alla rastplatser längs rutten ned till sydöstra Europa (t ex Evros-deltat i Grekland). Därefter leder vi stora skaror unga fjällgäss dit med hjälp av med lättviktsflygplan!

Vi människor har utrotat fjällgåsen, då har vi – som har förmåga och kunskap därtill – ett ansvar att återinplantera den!
__________________

Låt inte det goda bli det bästas fiende!

Avslutningsvis tar jag mig friheten att citera Björn Helander (som skrev under SNF:s kritiska remissvar) men som inte alls verkar tycka att man ska "skynda långsamt" ännu fler år:

"I USA skulle man genast samla in hela den kvarvarande populationen och starta en avelsanläggning"

Med vänlig hälsning
Per


  « Föregående 20       Nästa 20 »