NOF-Forum

Välkommen till NOF-Forum, ett fritt och oberoende forum för diskussioner om föreningens principer, arbetssätt, publikationer mm.
Vi vill särskilt påpeka att personangrepp och inlägg som inte håller sig till ämnet samt de inlägg som väcker anstöt är inte välkomna och kommer att tas bort. Var snäll och respektera detta!

Skriv ett eget inlägg

Sökning:


Insänt av Staffan Sundin <Staffan.Sundin@nll.se>
tisdag 2005-11-15, 12:55

Klimatförändringar...
Tyvärr tror jag att Lars har mycket rätt i det han skriver... Jag har själv funderat en hel del i dessa banor de senaste åren. Om kanske 20-30 år vet vi med säkerhet om detta är en naturlig meteorologisk fluktuation eller början till en mer bestående förändring, som vi i så fall tyvärr kommer att ha svårt att påverka.
Det som sker idag är troligen effekter av det vi människor "åstadkom" på 60- och 70-talet... Idag eldar vi med ännu mer fossila bränslen etc, och de effekterna kommer då sannolikt ge utslag om 20-40 år.. Alltså, är det inte för sent att vidta åtgärder för att våra barnbarn skall kunna se att den här negativa utvecklingen bryts. Men jag är övertygad om att vi måste göra något snart! Och framför allt att även vår omgivning (USA med flera högförbrukare av fossila energikällor) inser det.
Läste nyligen att Isbjörnen kan komma att vara utrotad redan om ca 50 år, i värsta fall! Tragiskt.. Dock lär det väl dröja innan tropikflyttarna blir stannfåglar och Babianen är täml allmän i Norrbotten....


Insänt av Esa Rensfeldt Larsson
måndag 2005-11-14, 22:39

Klimatet
Ja du Lars. Det är många ute i stugorna som undrar och förundras över klimatförändringarna. Själv har jag som amatörodlare under många år sett de här förändringarna komma stormande. Visst blir man orolig! Läs gärna min krönika för november på Sveriges största trädgårdssite www.odla.nu.

Hälsn Elsa



Insänt av Lars Sandberg <l_sandberg@hotmail.com>
måndag 2005-11-14, 22:26

Märksiffror, klimat, förändringar, mm.

Hej!

När det gäller årets resultat på Haparanda Sandskär, kan de som sitter inne med statistiska data så småningom illustrera årets resultat och vi som läser rapporterna kan då i samlad form läsa vad som har hänt i just statistiska termer. (Som statistiskt intresserad ser jag alltid fram emot sådana rapporter!)

Som jag ser det är det verkligt intressant att fundera kring ORSAKERNA till likheter och avvikelser jämfört med tidigare år, inte bara de statistiska förändringarna i sig! Nedan har tagits upp en del av dessa orsaker, men svårigheterna än så länge är att vi- som jag ser det- på något sätt bara är inne i början på mätserier, händelser, osv, som det krävs en del ytterligare år för att uppfatta fullt ut/ i hela dess vidd.

Vad menar jag med detta? Ja, att det som händer just nu klimatologiskt tycks vara på väg alldeles utanför vår kontroll... Jag vill inte pekas ut som någon sorts katastrofteoretiker, men om man sunt betraktar ett antal faktorer finns det all anledning att vara bekymrad å det djupaste. I alla fall som jag ser det.

Denna hösts intensiva sydsektorpåverkan, för att ta det som i år har varit övertydligt! Hur normalt är detta? Eller alla de sena höstar, milda vintrar och tidiga vårar som vi har upplevt i hög koncentration de senaste ca 15 åren- hur roliga är dessa egentligen? För att inte tala om de värmetoppar som somrarna har börjat innebära! (Klimatologiskt börjar det kännas som om extremvärden och statistiska avvikelser av allehanda slag är det normala...)

Se på fenologin, där det mesta förskjuts åt ömse håll på säsongerna. Visst kan en del extremdatum/-obsar förklaras av ökat skådande och ökad medvetenhet bland skådarna, men min definitiva känsla är att det är mycket mer fundamentala förändringar i vår omgivning som orsakar extremernas utveckling.

Se på arternas utbredning här uppe hos oss, dvs f.a. sydliga arters expansion! Traditionella nattsångare som förut kunde kallas rariteter i Norrbotten, är numera nedgraderade till subrariteter, och mer dagaktiva arter såsom t.ex. HÄRMSÅNGARE och SVARTHÄTTA har ökat starkt i länet. Samtidigt märker vi hur tropikflyttarna, liksom i övriga landet, inte bara minskar utan i bland formligen rasar i numerärer. (Saharas areella ökning kräver alltså sin tribut på ett väldigt demokratiskt sätt...)

Det går att räkna upp ett antal andra faktorer som ligger i linje med resonemanget ovan, men jag avstår här från detta.
Om det beskrivna hade ägt rum under en längre tid, säg 300- 500 år, må det väl vara. Men, nu känns det som om VÄLDIGT MYCKET inträffar under en VÄLDIGT KORT tid, så kort att man som människa/ skådare hinner uppfatta stora förändringar under t.o.m. endast en kortare del av sin livstid. Då känns frågan om (snabba) förändringar så stor och så ogripbar, att det är lätt att bara rationalisera bort den. Så blir det i alla fall för mig.

Jag har ingen som helst lösning på den problematik jag målar upp, om nu någon händelsevis trodde detta... Har jag fel, så blir jag glad, men jag tror inte alls att jag är fel ute i denna fråga.
På kort sikt är naturligtvis det enklaste att bara undvika frågeställningarna, men jag är tyvärr benägen att tro att under åren som följer framöver kommer vi mer och mer hårdhänt, år efter år, att konfronteras med den globala uppvärmning som pågår. Det inger för mig en stor oro inför framtiden.

Ha, trots mina funderingar ovan, en trevlig kväll!/Hälsar gör Lars i Öjebyn, som på något paradoxalt sätt ändå tror på framtiden. (Åtminstone i så motto att den kommer...)


Insänt av Ulf Molau <ulf.molau@botany.gu.se>
måndag 2005-11-14, 16:33

Snö/gråsiska
Hej!
Bennys foto visar med stor sannolikhet en snösiska, hona. Ålder är svårare att avgöra när man inte ser stjärtpennornas form och slitage. Hjässfläcken är orange vilket är vanligt hos snösiskhonor men riktigt ovanligt hos gråsisk-d:o. Näbben typisk snösiska.

Sisksvärmarna har börjat nå ner till Västkusten också, och förra helgen ringmärkte jag en bamse gråsiska med ovanligt lång och grov näbb - tyder på nordostligt ursprung (ryska raigan).

mvh
Ulf


Insänt av
måndag 2005-11-14, 11:01
Webbadress: http://www.tarsiger.com/?pic_id=muu1131919399

Mongolpip
Här är en länk till en bild på mongolpiplärka de sett i Finland:

http://www.tarsiger.com/?pic_id=muu1131919399

den liknar gräsören-fågeln på de flesta områden utom att ryggfjädrarna ligger i olag och ej ger den jämna regelbundna rygteckning som på gräsören-pippin

Mattias Nordlund


Insänt av
måndag 2005-11-14, 10:10

Svalan
Vitsen är att jag inte har dator/internet hemma (rättare sagt alltför långsam uppkoppling med modem och tillf. lånad dator= ibland har jag dator, ibland inte).

Och på jobbets datorer prioriteras just nu att spela fågelspel (el. debattera NOF-net ;-) den ca 1 timme per dag jag nyttjar jobb-datorn för privat bruk.

Jag ser svalan mer som ett rapporteringssystem till rrk-norrbotten och inte som en obs-dagbok att ögna igenom. Då spelar det ingen roll för mig när jag skriver in obsarna.

Datortillgången styr m a o min svalan-rapportering.

Mvh/Mattias Nordlund


Insänt av Stefan Holmberg <stefan@abborrtrask.se>
måndag 2005-11-14, 09:31

Fråga
Vad är poängen med att vänta med sina rapporteringar till svalan?
Satt här och grunnade och kommer inte på någon förklaring så det kunde vara kul med ett argument.

mvh / Stefan H


Insänt av Benny <benny@giron.mine.nu>
måndag 2005-11-14, 09:15

Siska
Tack för Sisk-analyserna.

Jag "behåller" den nog som Snösiska, har haft många klockrena Gråsiskor på samma lokal, och dom har samtliga varit generellt mörkare.

//Benny


Insänt av
måndag 2005-11-14, 09:03

Fenologi exemplet silltrut
Hej

Om jag kollar i Svalan rapporteringssystem så finns det i Sverige totalt ca 20 fynd av silltrut hittills under november månad. Möjligen avser ett par av fynden samma fågel.

Att tre ex finns i Kalix är extra intressant. Vilken ålder var det på fåglarna? Och var är bron över Kalixälven belägen undrar jag som oerfaren av Kalix fågel-lokaler.

Troligen är arten förbisedd pga likheten med den dräktmässigt ibland mycket lika gråtrutan (avser juvenila).

Silltruten är alltjämt mycket sällsynt i sverige i november. Även om ett mönster kan skönjas att arten ses allt oftare om senhöst/vinter än tidigare. Det kan troligen förklaras med att idag är måsintresset/id-kunskapen högre än förr.

Det vore bra om Thore Alm rapporterar fynden i Svalan.

Men kanske gör du som jag, sparar med att skriva in fynden till slutet av året (även om jag skrev in mitt fynd i Svalan i går e m)

Mattias Nordlund


Insänt av Rolf G Gustafsson
måndag 2005-11-14, 08:09

Snösiska?
Förutom de karaktärer Mattias nämner så ser jag inte några mörka/svarta spolstreck på de undre stjärttäckarna. Även det tyder då på snösiska, då gråsiskan har breda och oftast tydliga sådana. Hos snösiskan saknas de eller är väldigt smala.
Så även jag lutar åt snösiska. Den fluffiga dräkten kan bero på att fågeln burrar upp sig på bilderna.


Insänt av
måndag 2005-11-14, 07:44

Siska-bild
Lutar åt snösiska pga klen näbb och generellt ljusare dräkt än gråsiska. Mycket ljust ovan näbbfästet är väl en karaktär för snösiska om jag ej missminner mig.

Svårt att ö h t se huvudkaraktären d v s den vita övergumpen. Tycker mig se tendens till streckade sidor på ö g, dock ligger streckningen inom ramen för snösiska. Att ö g ej ses gör att jag ej dristar mig till att med 100% säkerhet arta fågeln.

Man får acceptera att alla siskor/fåglar ej går att artbestämma.

Mattias Nordlund, Luleå


Insänt av Andreas Livbom <andliv@spray.se>
söndag 2005-11-13, 22:24

Märksummor på Sandskär ånyo
Ingrids siffror nedan visar alltså att det 2005 fångades blott 50% så många fåglar som 2004 totalt sett, men om man tar hänsyn till antalet nät och antalet timmar man faktiskt kunnat märka var "relativa fångsten" 2005 82% av den 2004.

Blåsten har säkert visst inflytande även på det jag ovan kallar relativa fångsten. Den förklarar dock troligen inte hela underskottet 2005 jämfört med 2004. Vadarmärkningen är en så pass liten del av den totala märkningen att den inte borde kunna påverka totalresultatet nämnvärt. (Räkna lite till och kolla!)

Vad som däremot kan förklara underkottet är frånvaron av invasionsarter. Endast kungsfågel och stjärtmes gick ju till och detta i oktober. Varken mesar eller siskor har haft någon särskilt bra säsong på Sandskär 2005 (detta är min känsla, Ingrid kan kanske belysa med faktiska data).

Hösten 2004 var dock en av de bästa siskhöstarna någonsin. Man borde därför jämföra relativa fångsten för årets märkning på Sydön med långtidsmedelvärdet för relativa fångsten vid standardmärkningen på samma lokal och för samma tidsperiod. Juli- och augustimärkningen skedde ju tidigare i Östviken.

Genom att dela upp på olika arter, artgrupper och delperioder kan man, årecis som Ingrid skriver, förmodligen dra ytterligare slutsatser ur årets märkdata. För att få en indikation på häckningsframgången borde relativa fångsten av icke invasionsarter studeras särskilt, särskilt av de arter som är någorlunda vanliga på Sandskär under sensommar och höst och som företar en längre flyttning (till Medelhavsområdet eller längre bort). Även relativa fördelningen av 1K-fåglar gentemot 2K+ fåglar för dessa arter borde kunna skvallra om häckningsframgången i norra Skandinavien.

/A


Insänt av Benny <benny2giron.mine.nu>
söndag 2005-11-13, 22:11

Glömde länken
Snösiska eller Gråsiska?

http://orre.mine.nu/faglar/snosiska.asp

//Benny


Insänt av Benny <benny@giron.mine.>
söndag 2005-11-13, 22:10

Siska ?
Hej.

Blev osäker plötsligt.. hur säker kan man vara att följande bilder ÄR Snösiska och inte Gråsiska ?

Jag hade bestämt mig för Snösiska på "fluffig dräkt".. men vart som sagt osäker..

Vad tror ni ?

//Benny



Insänt av Ingrid Sandahl <ingrid.sandahl@telia.com>
söndag 2005-11-13, 21:00

Märksummorna på Sandskär
Efter kommentar av Andreas har jag tittat på antal fåglar per nätmetertimme. I år hade vi på Sandskär 57104 nätmetertimmar i den standardiserade märkningen och fick då 2631 fåglar vilket motsvarar 0.046 fåglar per nätmetertimme. Förra året hade vi standardiserat 94702 nätmetertimmar under motsvarande period och fick då 5276 fåglar vilket ger 0.056 fåglar per nätmetertimme. Även på Sandskär fick vi skapligt med kungsfågel och stjärtmes, även om vi inte kunde mäta oss med Fjäderägg. Sista veckan vi var där kryllade det av kungsfågel överallt på ön, men på grund av stark vind kunde vi bara ha ett fåtal nät igång.

För att diskussionen ska bli riktigt intressant behöver vi förstås titta på fångstsiffrorna art för art.


Insänt av Lars Edenius <lars.edenius@grubbe.com>
söndag 2005-11-13, 17:19

Inte dåliga märksummor överallt
Hej Ingrid (och andra intresserade)

Stora Fjäderägg hade sitt femte bästa år någonsin 2005, med drygt 9500 fåglar märkta. Lövsångare, bergfink och gråsiska, d v s typiska bulkarter, hade en dålig höst, och ännu i mitten av september pekade allt mot ett svagt år. Men kungsfågeln förändrade allt. Nästan 5000 fåglar märktes med toppdagar i slutet av september och runt 10 oktober. Vecka 41 märktes fantastiska 2600 fåglar på ön, utöver kungsfågel stora mängder blåmes, talgoxe och stjärtmes. Oktober har på senare år svarat för en allt större andel av fångsten på bekostnad av augusti. Det ska bli intressant att se om detta mönster upprepas nästa år.

MVH/Lars Edenius för St. Fjäderäggs fågelstation


Insänt av Ingrid Sandahl <ingrid.sandahl@telia.com>
lördag 2005-11-12, 22:11

Preliminärrapport Sandskär
Arbetet med att sammanställa sommarens märkning på Sandskär pågår för fullt. Vi kommer i år att hamna på lite över 3250 märkta fåglar av preliminärt 69 arter.(Korrekturläsningen är inte klar) Detta är ovanligt magert, särskilt med tanke på att bemanningen varit fullt tillräcklig. Det finns flera möjliga förklaringar till de låga märksiffrorna: 1. Ovanligt blåsigt väder som gjort det svårt att bedriva nätfångst. 2. Ovanligt mycket högvatten som gjort att det inte varit lika attraktivt för vadare att rasta som under mer normala år. 3. Dålig häckningsframgång. Även andra fågelstationer har noterat ovanligt låga märksiffror. Det ska bli intressant att analysera sommarens och höstens data mer detaljerat.

Om du är intresserad av att göra en insats i dataanalysen eller har några synpunkter på varför vi fått så lite fågel i är är du välkommen att höra av dig till mig.


Insänt av Ingrid Sandahl <ingrid.sandahl@telia.com>
lördag 2005-11-12, 16:44

Kirunareportage i Naturmorgon
I morse,den 12 november, sändes två reportage from Kirunatrakten i Naturmorgon. Det ena var ett reportage från fågelbordet vid Institutet för rymdfysik och det andra från en båttur på Sautusjärvi med Anders Lundkvist. Bägger reportagen spelades in i slutet av september. De kan avlyssnas på nätet
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/index.asp?ProgramID=1027
eller www.sr.se/P1/naturmorgon. Det första reportaget sändes mitt under den första timmen och det andra mot slutet av den andra timmen.


Insänt av Rolf G Gustafsson
fredag 2005-11-11, 15:38
Webbadress: http://www.bd.lst.se/default.aspx?propID=10005278

Tjuvjaktproblem i Nb
Se bifogade hemsida.
Det är dags att jägareorganisationerna tar problemet på allvar.


Insänt av <matsake.bergstrom@swipnet.se>
fredag 2005-11-11, 09:56

Känsliga arter....
Benny undrar vilka det kan vara.Om man enkelt säger så: Undvik först och främst att offentligt precisera alla ugglors och dagrovfåglars bo- och häckningsplatser i detta forum.
Det är många som läser fågelobsarna och vissa har säkert annat i kikaren än "rent" fågelintresse.
Förutom rovfåglarna finns många andra arter som är störningskänsliga på sina häckningsplatser och som av den anledningen bör skyddas från offentlighetens ljus.
Här kan man ju förslagsvis titta i förteckningen över arter tillhörande Statens vilt.


  « Föregående 20       Nästa 20 »