Persöfjärden
Läge: 15 km N Luleå väster väg E 4
från Persön upp till Vibbyn. Nås lättast från
väg E 4, väg 383 på norra sidan mellan Persön och Vibbyn
eller vägen mellan Nickbyn och Ängesbyn.
Allmän beskrivning: Persöfjärden är
en 15 km lång, uppgrundad, f.d. havsvik som p.g.a. landhöjningen
nu är en insjö. Sjön sänktes också 1932 för
att vinna nya jordbruksmarker.
Det största tillflödet kommer från Brobyån i NV
som når fjärden vid Vibbyn. Sjön har två utlopp
via Altersundet och norra Kanalen vid P-platsen vid E4. Persöfjärden
är ett internationellt viktigt våtmarksobjekt. Ramsarområde
sedan 1974. men saknar formellt skydd. Ingår i natura 2000.
Uppgrundningen har gått långt med vidsträckta vassar
och buskmarker och det är stora områden som har sammanhängande
vattenytor endast under våren. I Sörviken i SV och mitt på
sjön vid Smedsbyn har under senare år stora buskmarker brett
ut sig. Sjön är därför svåröverskådlig.
Under senare år har dock skådandet underlättats genom
att tre fågeltorn anlagts.
Det största och lättillgängligaste tornet finns vid Smedsbyn
(1) på norra sidan av fjärden. Det ligger på en liten
holme som numera är omgiven av buskmarker och nås via spänger
från skyltad parkering på äng strax söder om byn
Smedsbyn vid väg 384.
Tornet vid Rådmansviken (2) nås via en mindre skogsväg/stig
efter cirka 600 m promenad. Här finns ingen skylt vid vägen
varför karta rekommenderas.
Det sydligaste tornet ligger vid en av de uppgrävda kanalerna vid
Sörviken (3). Det nås från de sista gårdarna i
Persön efter en cirka 1 km lång promenad över ängar
och längs den kanal som togs upp i samband med tidigare utdikningsföretag.
Under högvatten på våren ligger stigen till tornet delvis
under vatten.
En bra utkikspunkt är P-platsen vid E4 vid det norr utloppet. Redan
från början av april samlas här stora mängder med
gäss och svanar.
Andra bra utkikspunkter är badplatserna vid Smedsbyn, Börjelslandet
och Ängesbyn.
Även markerna runt sjön är fina rastlokaler för främst
tranor och gäss, t ex ängarna söder om Ängesbyn och
Persön.
Fågelfauna: Över 200 fågelarter har
iakttagits i fjärden och dess närmaste omgivningar men häckfågelfaunan
är inte särskilt artrik. Det är främst som rastlokal
under våren och hösten som sjön är intressant.
Det är främst fåglar som förknippas med våtmarker
som är talrika. Särskilt under sträcktider rastar mängder
med sångsvanar, sädgäss, grågäss och kanadagäss.
Under senare år har havsörnar observerats regelbundet under
islossningen och strax därefter, då tillgången på
fisk som dött under vintern brukar vara god. Den vanligaste rovfågeln
är annars den bruna kärrhöken, men många andra dagrovfåglar
och ugglor finns också häckande runt sjön.
Lappugglan kan ibland ses jaga på ängsmarkerna vid det sk Viken-vägskälet
V om Ängesbyn. Härifrån kan man också höra
slagugglan spela på Timmerberget och Kvavaträskberget under
våren.
Någon måskoloni finns inte i sjön men dvärgmåsen
kan ses i stort antal under näringssök från mitten av
maj månad. Fisk- och silvertärnor häckar på några
av öarna och vid ett tillfälle har t.o.m. svarttärnan häckat.
Gråhakedopping och skäggdopping häckar med ett 10-tal
par.
Salskraken ses regelbundet under våren och sporadiskt under senhösten.
Möjligen häckar den också vid sjön.
De enorma busk- och vassområdena runt sjön attraherar många
sävsångare. Även sällsyntheter som gräshoppssångare
och träsksångare har observerats. Norrbottens första pungmesbo
hittades också i ett träd vid Smedsbyn men någon levande
pungmes är ännu (2005) ej sedd.
Ängsmarkerna runt sjön liksom en del hävdade strandängar
drar till sig en del vadarefåglar. I mitten av maj brukar ljungpipare
och brushanar rasta i mängd.
De enorma vassområdena och maderna besöks ibland av lite ovanligare
gäster, som rördrom och småfläckig sumphöna.
Tidpunkt: Sjön är värd ett besök
under hela den isfria tiden från mitten av april och under maj månad.
Även hösten från september och fram till isläggningen
i oktober är en bra tid med rastande änder, svanar och kanadagäss.
Under sommarhalvåret observeras regelbundet fler par av den bruna
kärrhöken, tranor och änder.
Övrigt: De långa avstånden gör
att man bör ha tubkikare för att kunna bestämma fåglarna
på håll.
Kartblad
Terrängkartan 25L SO Boden eller Gula kartan Smedsbyn 25L:25.
Tord Gustafsson 2005

|